Sida:Leopold Samlade 4 1831.djvu/94

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

^ 36 — jag, att en filosofi, till denna grad otrolig, som likväl vore ovedersäglig, till denna grad öfverden menskiiga synkretsen, och likväl för oss fitkominelig,.icke annat kan än väcka min högsta förundran. Men vore det ock gifvet menniskotanlen, att på sfidant sätt likasom uppstiga på sina egna skuldror, för att se långt öfver sina naturliga gi*änsor; och blefve en sådan Allkunskaps-filosofi , som den förenämda, derigenom möjlig, hvartill tjenar likväl allt, om den så högt stigande intelligensen icke finner väg att åter nedstiga inom kretsen af mensklig fattning, och saknar derigenom allt språk att göra sina upptäckter tänkbara för menniskoförståndet 7 X^Uer skulle denna höga filosofi verkeligen höra igenkännas i det alltid fortfarande jäfvandet af förståndets lagar och villkor, under ett lika beständigt bruk deraf till uttryck af hvad de alldeles ej uttrycka, utan snarare motsäga? Skulle hon böra igenkännas i fordringen att från de nya lärorna, fastän alltid klädda i samm^ förståndsformer, likväl sedermera afsöndra , borttänka allt hvad deri förekommer under likhet och uttryck af något förståndsvillkor, med bibehållande och antagande endast af det obestämda , töckniga residuumt såsom det absoluta förnuftets verkliga orakel? Hvem som känner filosofiens nyaste skick, fråge