liffulla åskådligheten i skildringen af de särskilda händelserna, af den enkla, nästan barnsliga omedelbarheten i framställningen, af skaldens alldeles utomordentliga herravälde öfver de språkliga uttrycksmedlen samt öfver versens invecklade teknik men först och sist af den brinnande religiösa hänförelse, som besjälar hela dikten och bl. a. ger ett gripande uttryck åt syndakänslan och ångern. Småningom blef detta kväde kändt öfver hela Island, man lärde sig det utantill, och det erhöll sådant anseende, att många ansågo det för en religiös plikt att recitera detsamma, om icke hvar dag, så åtminstone en gång i veckan; att försumma detta ansågs som bevis på bristande fromhet. Ännu för omkring ett halft århundrade sedan kunde man här och hvar på ön få höra fragmenter af dikten. Sedan 1913 finns en förträfflig folkupplaga af densamma tillgänglig för den isländska allmänheten, och det är väl att förmoda, att denna i stor omfattning skall veta att begagna sig af tillfället att skaffa sig bekantskap med det diktverk, som varit så kärt för äldre tiders isländare, och om hvilket ett bekant isländskt uttryck säger, att hvarje skald önskade, att just han hade diktat det.
Upplysningar om diktens metriska karaktär och dess
byggnad. Lilja är en s. k. stefjadrápa. Ett stef är en sorts omkväde;
det förekommer ej i alla diktens strofer utan endast i en del af
dem och med bestämda mellanrum af steflösa strofer. Stefvet är
en integrerande del af strofen, så att en strof med stef i det stora
hela har samma metriska byggnad som en steflös strof i dikten.
I Lilja likasom i andra stefjadrápor finna vi en symmetrisk
sammanställning af stefjamál (d. v. s. ett eller ett par partier med
stef) och steflösa partier. De första 25 stroferna af denna dikt,
hvilka utgöra den s. k. inngangr, sakna stef; därefter följa två
stefjamál, hvartdera på 25 strofer och med sitt särskilda stef;
detta omfattar en half strof, hvilken upprepas i hvar sjätte strof;
efter det senare stefjamálet följer en afdelning af 25 steflösa
strofer, hvilka utgöra den s. k. slœmr.
Denna yttre anordning betecknar äfven diktens disposition. Inngangr skildrar det gamla testamentets tid t. o. m. Guds beslut
