Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/112

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
90
sättet för menniskans utveckling från någon lägre form.

voro jemngoda med dem i sinnenas skärpa. Samme naturforskare anmärker, att håligheterna i skallen för de olika sinnesorganernas mottagande äro större hos de amerikanska infödingarne än hos europeerna, hvilket tvifvelsutan antyder en motsvarande skilnad i sjelfva organernas storlek. Blumenbach har likaledes anmärkt näskaviteternas mera betydande storlek i de amerikanska infödingarnes skallar och ställer denna omständighet i förbindelse med deras märkvärdigt skarpa lukt. Mongolerna på norra Asiens slätter hafva, enligt Pallas, underbart fullkomnade sinnen; Prichard tror också, att deras skallars större bredd öfver okbenen är en följd af deras högeligen utvecklade sinnesorganer[1].

Quechua-indianerna bebo högslätterna i Peru, och Alcide d’Arbigny påstår,[2] att de, i följd af att ständigt hafva andats en högeligen förtunnad luft, hafva erhållit bröstkorgar och lungor af ovanlig storlek. Lungcellerna äro äfvenledes större och talrikare än hos europeerna. Dessa iakttagelser hafva blifvit betviflade; men hr D. Forbes har anstält noggranna mätningar på många Aymaras, en närslägtad race, som lefver på en höjd af tio till femton tusen fot, och han har underrättat mig[3], att de tydligen skilja sig till sina kroppars omkrets och längd från alla andra racer, som han har sett. I hans öfversigt öfver mätningarna är hvarje persons längd betecknad med 1000, och efter denna måttstock hafva de andra mätningarna blifvit förvandlade. Man ser deraf, att Aymaras’ utsträckta armar äro kortare än europeernas och mycket kortare än negrernas. Benen äro äfvenledes kortare, och de visa den märkvärdiga egendomligheten, att lårbenet hos hvarje Aymara, som mättes, i sjelfva verket är kortare än skenbenet. Öfver hufvud taget förhöll sig lårbenets längd till skenbenets som 211 till 252, hvaremot hos två samtidigt mätta europeer lårbenen förhöllo sig till skenbenen som 244 till 230 och hos tre negrer som 258 till 241. Öfverarmen är likaledes proportionsvis kortare än underarmen. Denna förminskning i längd hos den del af extremiteterna, hvilken är närmast intill kroppen, synes, såsom hr Forbes har anmärkt till mig, vara ett slags ersättning i förhållande till bålens mycket förökade längd. Aymaras visa några

  1. Prichard, Phys. Hist. of Mankind, enligt Blumenbach’s auktoritet, vol. I, 1851, sid. 311; angående Pallas’ uppgift vol. IV, 1844, sid. 407.
  2. Citerad af Prichard, Researches into the Phys. Hist. of Mankind, vol. V, sid. 463.
  3. Hr Forbe’s värdefulla uppsats har nu blifvit offentliggjord i Journal of the Ethnological Society of London, ny följd, vol. II, 1870, sid. 193.