rum med de fullt utbildade insekter af samma arter, hvilka fångades på fälten. Angående Neuroptera uppgifver hr Walsh, att hos många, men ingalunda alla, arter af odonaternas grupp (Ephemerina) finnes ett stort öfverskott af hanar; hos slägtet Hetærina äro hanarne i allmänhet åtminstone fyra gånger så talrika som honorna. Hos vissa arter af slägtet Gomphus äro hanarne lika talrika, under det att af två andra arter honorna äro två eller tre gånger så talrika som hanarne. Hos några europeiska arter af Psocus kunna tusentals honor insamlas utan en enda hane, hvaremot hos andra arter af samma slägte båda könen äro allmänna.[1] I England har hr MacLachlan fångat hundratals honor af Apatania muliebris, men aldrig sett en enda hane, och af Boreus hyemalis hafva endast fyra eller fem hanar blifvit sedda härstädes.[2] Hos de flesta af dessa arter (undantagandes, som jag har hört, hos Tenthredinæ) finnes intet skäl till det antagandet, att honorna äro underkastade parthenogenesis, och således se vi, huru okunniga vi äro om orsakerna till den uppenbara olikheten i de båda könens proportionstal.
Inom leddjurens öfriga klasser har jag ännu mindre kunnat skaffa mig uppgifter. Angående spindlar skrifver hr Blackwall, hvilken många år bortåt sorgfälligt gifvit akt på dessa djur, till mig, att hanarne i följd af sitt kringströfvande lefnadssätt oftare observeras och derför tyckas vara talrikare. Detta är verkligen förhållandet med några få arter; men han nämner åtskilliga arter i sex slägten, hvilkas honor synas vara mycket talrikare än hanarne.[3] Hanarnes mindre storlek i jemförelse med honorna, hvilken stundom är drifven till en ytterlig grad, och deras betydligt olika utseende kunna i några fall förklara deras sällsynthet i samlingar.[4]
Några af de lägre krustaceerna kunna på könlös väg fortplanta sin art, hvilket skall förklara hanarnes ytterliga sällsynthet. Hos några andra former (t. ex. hos Tanais och Cypris) finnes det anledning att tro, enligt hvad Fritz Müller meddelar mig, att hanen är mycket mera kortlifvad än honan, hvilket skulle förklara hanarnes fåtalighet, om man antoge, att båda könen till en början förekomme lika talrikt. Å andra sidan har samme
- ↑ Observations on North American Neuroptera af H. Hagen och B. D. Walsh, Proc. Ent. Soc. Philadelphia för Oktober 1863, sid. 168, 223, 239.
- ↑ Proc. Ent. Soc. London, den 17 Februari 1868.
- ↑ En annan stor auktoritet i afseende på denna klass, adjunkten Thorell i Upsala (On European Spiders, 1869—1870, första delen, sid. 205) yttrar sig, som vore spindelhonorna i allmänhet talrikare än hanarne.
- ↑ Se angående denna sak hr Pickard-Cambridge, citerad i Quarterly Journal of Science, 1868, sid. 429.