dansen arrangerad av G. Lundström». Personerna i detta spex, som länge höll sig på repertoaren, voro: Gustaf I (död); Erik XIV, olyckligt offer; Karin Månsdotter; Johan III, grym tyrann; en hovmarskalk, ögontjänare, och Stenbock, stum person, men som går omkring och skjuter.
Om innehållet lämna följande utdrag ur ett av de numera ytterst sällsynta tryckta exemplaren en föreställning.
Första akten. Kungl. Slottet. Erik sitter på sin tron, omgiven
av hovfolk, som under sång utföra en balett.
Erik (sedan sången och dansen slutat): Det är då för djävligt! I dag är jag vansinnig igen. Jag måste ha någonting, som kan förströ mig. — Hovmarskalk, hugg genast halsen av Sturarna! Det är så godt först som sist.
Andra akten innehåller bland annat de dråpliga scenerna med Karin Månsdotter.
Tredje akten slutar med att Erik säger: »Nej, nu tror jag, att jag, föga olik en vansinnig människa, löper till skogs och blir borta i 8 dagar!
Fjärde akten inledes med några repliker mellan Erik och Johan. Sedan den sistnämnda sagt »du måste dö!», kommer följande avslutning:
Erik:
Skall det vara så nödvändigt det?
Johan:
Ja, livet kan ej mer dig vara kärt,
Så välj då graven hellre en ett fängsel!
Erik (avsides):
Han talar på (räknar på fingrarna) 5-fotade jamber,
— Jag vill göra sammaledes:
Nå väl, tyrann! Jag väljer döden då.
På vad sätt önskar du? och jag skall lyda.
117
