Utförandet av programmet var fördeladt på de tretton studentnationerna, inom vilka särskilda karnevalskommittéer tillsattes och vidtogo mer eller mindre omfattande anstalter för erhållande av goda resultat. Stockholms nation, som på sin del fått Egypten, hade förmånen att beträffande första avdelningen i programmet eller triumftåget från Punt äga en förstklassig sakkunnig som rådgivare, nämligen Carl Piehl. Denne tog också uppgiften mycket grundligt, fördjupade sig i fackstudier och undersökningar angående de gamla egypternas utseende, klädedräkt och övriga utstyrsel, gudar m. m. samt gjorde anvisningar, som säkerligen överensstämde med den egyptologiska forskningens upplysningar, men emellanåt voro rätt svåra att få utförda samt vållade ett och annat missförstånd och gjorde klubbmästaren Carl Sandströmer och hans medhjälpare bekymmer. Allt avlöpte dock lyckligt, så när som på en obelisk, som då den kom från bokbindaren Wenster, vilken gjort ett mästerverk av papp med hieroglyfer o. s. v., befanns vara tre- i stället för fyrkantig. När Piehl fick se fenomenet, blev han både arg och sårad. I hans egyptologiska vetande ingingo nämligen ej några trekantiga obelisker, och han betraktade det nästan som en personlig förolämpning, att hans instruktioner för bokbindaren med deras självklara fyrkantighet ej blivit följda. Då tiden var för knapp för att man skulle få misstaget rättadt, hotade han med att ge hela tillställningen på båten; men då någon påpekade, att det ju nu i alla fall fanns en trekantig obelisk och att säkerligen ingen bland åskådarna skulle kunna ana, att den var utan motsvarighet i forntiden, lät han vreden fara och deltog sedan med intresse i ordnandet av tåget.
158
