stone i dessa trakter, med inmundigande av rikliga mängder brännvin. Från Hammerfest fortsatte ångbåten till Gjesvær på Mageröen, där vi lämnade densamma och funno ett mycket godt kvarter hos handelsman Lenning för de fyra dagar, som förflöto till dess återkomst från Vadsö och under vilka vi företogo den ganska strapatsrika men intressanta färden till Nordkap. Efter ett par timmars seglats i hårdt väder landade vi i en vik bakom den udde, som fått benämningen och överst slutar i en ganska vidsträckt platå med den härligaste utsikt över Ishavet och de närbelägna partierna av Finnmarkens storslagna men ödsliga och ogästvänliga kuststräcka. Vid det vid den yttersta kanten av platån resta monumentet till minne av kung Oscars besök 1873 nedlade vi i en låda våra visitkort. Fransmännen voro mycket förtjusta över att ha nått slutpunkten för färden, vilken de nästan betraktade som en vetenskaplig expedition, ägnad att väcka det största uppseende efter deras hemkomst. Denna belåtenhet ökades, sedan de under de återstående dagarna i väntan på ångbåten erhållit tillfälle att färdas till de utanför Mageröen belägna fågelbergen och där anställa blodbad på alkor, grisslor, lunnefåglar, storskarvar, labbar och allehanda måsar. Det var ett hiskligt smällande, men de sköto ofta bom i den starka sjögången, och bytet blev omkring ett femtiotal fåglar, som flåddes och införlivades med deras samlingar. Färden söderut följde samma route som under uppresan och gick därpå, sedan vi åter anlöpt Bodö, mest utomskärs utmed Nordlands kust till Trondhjem. Dit anlände vi den 19 augusti, togò in på Hotell Britannia och stannade fyra dagar för beskådande av den här
212
