kvällarna åt måttligt bruk av toddar, de njöto av Gullmars vida vyer och härliga badvatten, och de sysselsatte sig med nästan faderlig omsorg med mig, som de visserligen funno vara snobbig och veklig, sedan jag vid den första gemensamma badningen befunnits nyttja det för dem obekanta plagget kalsonger, men i allmänhet användbar till umgänge. Svederus sysslade med undersökningar av ascidierna eller sjöpungarna, Hedell huvudsakligen med crustacéerna, medan jag sökte förvärva kännedom om evertebratfaunan i allmänhet. Jag deltog därför ofta i draggningskarlarnas utfärder och arbeten. I midten av juni ökades trevnaden därigenom att Tycho Tullberg anlände med sin familj till Fiskebäckskil. Han stannade hela sommaren för arbete och undersökningar vid stationen. Strax före midsommar infann sig Hjalmar Théel.
Den 23 juni ångade Gunhild in på fjorden och ankrade utanför Kristineberg. Théel och jag gingo ombord med den vetenskapliga utrustningen och gjorde den första bekantskapen med chefen, dåvarande kaptenen, sedermera kommendörkapten Carl Lundgren och sekonden underlöjtnant Erik Wilcke. Besättningen utgjordes av omkring trettio båtsmän och matroser från Carlskrona. Båten var liten men ganska trevligt inredd och vi kommo snart till rätta och genast på god fot både med befäl och folk. Kaptenen var en sjöman av den rättframma något sträva typen, men dock mycket tillmötesgående och vänlig. Han visade stort intresse för vårt arbete och underlättade detsamma sedermera väsentligt genom praktiska råd och anstalter vid trawlningarna o. s. v. Erik (Pirre) Wilcke var jämnårig med mig och en livlig och glad ung man,
235
