son, till Uppsala år 1834 och fick anställning som biträde i Berglunds, sedermera Hörlins boklåda vid Stora torget. Han skötte sig så bra, att han tio år senare kunde övertaga affären och tillika börja den förläggarverksamhet, som längre fram i tiden fäste uppmärksamhet och ett ganska stort anseende vid hans namn. År 1845 övertog han Landins tryckeri, och från nämnda år till och med 1851 utgav han tidningen Uppsala, men sedan han 1850 överlåtit bokhandeln till R. Dahlström och 1852 tidningen till J. Sundvallson samt 1853 blivit universitetets bokauktionist, anlade han ånyo ett boktryckeri och ägnade sig med nit och intresse åt förlagsverksamheten. Dennas förnämsta produktion och den, som skänkte honom hans största ryktbarhet, var det i ett flertal band utgivna samlingsverket Samlade vitterhetsarbeten av svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. De vittra eller litterära förutsättningarna härför hade Hanselli förvärvat genom mödosamt, självbildande arbete, så att han, som det heter i en minnesteckning, »inom svenska litteraturen, var särdeles beläst och därtill bibliognost».
I likhet med många andra bokvänner och bokkännare hyste Hanselli intressen även för andra litteraturgrenar än den verkliga eller riktiga vitterheten. Originell som bokvurmar ofta pläga vara, utgav han sålunda åtskilliga kuriositetsskrifter, pekoral- och raritetstryck, bland vilka må nämnas den i Leipzig i blott 12 exemplar tryckta komiska diktsamlingen Alaska, den »svenska dårdikten» Kritik der reinen Vernuft, vilken trycktes med grekiska typer i endast 6 exemplar, »skaldekonungen» Ahlstrands dikter, vaktmästare Bäckmans Jullen på världshavet, eller ett intet eller litet grand i hoppet,
39
