hovrättsexamen 1871 v. häradshövding, 1874 magistratssekreterare och notarius publicus i Uppsala samt efter åtskilliga rådmansförordnanden år 1879 polismästare efter den till borgmästare i Visby utnämnde Carl Een. Under denna tid, vilken sammanföll med mina första studentår, florerade de s. k. torggruffen. Dessa voro ofta förbundna med under absolut tystnad utförda gåsmarscher kring Stora Torget samt under inflytande av kvällens libationer på Taddis mindre tysta françaiser och kadriller, ävensom emellanåt med handgemäng och slagsmål mellan studenter, »brackor» och gesäller. Bland de sistnämnda var en stor och stark slaktare, som kallades »Famnstaken», särskildt omtalad som bråkmakare och för sin stridslystnad. Mellan honom och hans kamrater och de nattsvirande studenterna förekommo ofta sammandrabbningar, och polisen hade mången gång stora svårigheter för att avstyra ofoget och upprätthålla lugnet. Det var sålunda ingen lätt uppgift, som väntade Edvard Raab, men han visade sig i stort sedt vara situationen vuxen, Hans uppträdande präglades nämligen av lugn och välvilja, och genom sin mer eller mindre medvetna humor och sin ovanliga förmåga att både i tal och skrift tolka sina ofta originella ämbetsåtgärder och sina välmenande men emellanåt befängda åsikter vann han ganska stor popularitet bland studenterna.
Edvard Raab var en reslig, välfödd man, vars fryntliga utseende föga överensstämde med hans skarpsinne och slughet fordrande ämbete. Rättänkande, ärlig och rättfram, men ganska klent begåvad på huvudets vägnar, saknade han de egenskaper, som man väntar hos en polischef, och alldeles särskildt den kombinations- och slutledningsförmåga, vilka äro erforderliga i detek-
54
