Sida:Missbrukad kvinnokraft och kvinnopsykologi (1914).djvu/171

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
165
KVINNOPSYKOLOGI OCH KVINNLIG LOGIK

där utbildad till en personlighet, endast och allenast genom att hon i sitt arbete hade med verkligheter att göra: en omfattande, i hemmet driven, produktion av förnödenheter; ett arbete genom vilket betydande värden skapades; en från barndomen vunnen vana att handla på eget ansvar, under uppfyllande av dagliga, omfattande krav på trägen pliktuppfyllelse. Sålunda blev den gammaldags husmodern, som saknade kunskaper, dock bildad både i fråga om intelligens och karaktär; så blir ofta allmogekvinnan ännu i dag en mycket mer fast och samlad personlighet än överklasskvinnan, med mer reda och förståndsskärpa.

Det enhetliga, det i en viss riktning samlade har nämligen en utomordentlig makt att fördjupa och utveckla hela personligheten.

Det splittrade, mångfrestande har däremot en utomordentlig makt att förytliga och förslappa hela personligheten, att skapa flärd.

Under en sådan saklig uppfostran, vilken jag nyss framhållit som idealet, kunde flickan däremot redan under läroåren sätta in sitt individuellt mänskliga, liksom sitt säregna kvinnliga väsen i arbetet.

Nu syftar hela skolan, studentexamen och allt examensväsende, endast att frambringa kopior. Särskilt lyckas detta väl med flickorna, emedan dessa vanligen ha ett mindre utpräglat intellektuellt skaplynne; emedan de äro mer mottagliga, mer smidiga, och skolan således ännu bättre kan lyckas utplatta dem än gossarna. Ty en prägel utplånas ju lättare ur ett mjukt än ur ett fast ämne.

En flicka med ett bestämt stort anlag, i riktning av vilket hon sedan kan fortsätta sina studier och finna sitt arbete, skall genom den nyss antydda individuella utvecklingen ha god utsikt att, inom sitt område, giva kulturen äkta kvinnliga värden.

Ty så skola kvinnorna få mod att söka sig sin egen form, sitt eget uttryck, sin egen väg till resultaten. De skola — på samma gång de av de manliga kamraterna lärt sig lugnare och djupare