Sida:Missbrukad kvinnokraft och kvinnopsykologi (1914).djvu/8

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


dels i artikelserier inom den skandinaviska pressen och slutligen i flera broschyrer.[1]

När jag nu åter genomläst Kvinnopsykologien finner jag att den bekräftar min sats om hur omöjligt det är att räcka väl till för mer än ett visst mått av arbete. Den tillkom under mitt dagliga skolarbete och mina veckoföredrag i Arbetarinstitutet och samtidigt hade jag ständiga brev och samtal, insändare och artiklar i ämnet. Allt detta och mycket annat störde den ro, som är enda villkoret för fast sammanhang och full koncentration. Skriften vann ej heller dessa egenskaper.

Jag har därför i denna nya upplaga strukit många upprepningar, medan jag intet uteslutit, sam i något avseende ändrar tankegången. I Missbrukad kvinnokraft äro endast små, språkliga rättelser företagna.

*

Ur mina företal till upplagorna av 1896 må här några brottstycken anföras:

Dem, som talade om att Missbrukad kvinnokraft var ett avfall från, en reaktion mot mina tidigare åsikter i kvinnofrågan, svarade jag:

Ord ha ingen makt att skrämma mig. Och skulle något synas mig mindre skrämmande än varje annat, vore det just de nyssnämnda i samband med mig! Också ha de vållat mig lika liten sinnesrörelse, som om någon beskyllt mig att ha — stulit Katarinahissen!

  1. Dessa äro:
    Mathilda Roos : Ett ord.
    Alma Cleve : En protest.
    Ellen Idström: Misslyckad kvinnokraft.
    Ina Rogberg: Kärlek och moderlighet.
    Anna Sandström : Kvinnoarbete och Kvinnolycka.
    Minna Canth : Kritik.
    Prima Principia Till Ellen Key.
    Alexander Gripenberg : Elisabeth Cady Stanton.

    En artikelserie i Nya Pressen av Adelaide Ehrenroth, en av Lucina Hagman i Nutid må även nämnas.