Kapitel 27
27.1Och Hjob fortsatte att tala sina visa ord och sade:2Så sant Gud lefver, som förhållit mig min rätt, och den Allsvåldige, som bedröfvat min själ: 3Så länge jag ännu fortfar att andas och Guds Ande är inblåst i min näsa, 4skola mina läppar icke säga något, som är orätt, och min tunga icke tala något, som är falskt.[1]
5Bort från mig det, att jag skulle gifva eder rätt! Intill min sista stund skall jag icke låta min oskuld tagas från mig. 6Min rättfärdighet håller jag fast och släpper henne ej; mitt hjerta anklagar mig icke för någon af mina lefnadsdagar.[2] 7Må min fiende sjelf stå såsom ogudaktig, och min vedersakare såsom orättfärdig!
8Ty hvad är den gudlöses hopp, när Gud äfskär, när Gud bortrycker hans själ?[3] 9Skall Gud månne höra hans rop, när nöden träffar honom? 10Eller kan han hafva sin lust i den Allsvåldige, kan han åkalla Gud hvarje stund?
11Jag vill undervisa eder om Guds hand; hvad den Allsvåldige har i sinnet, vill jag icke fördölja. 12Se, I hafven sett det, I alle; hvarföre talen I då så fåfängliga ord? — 13Detta är en ogudaktig menniskas lott hos Gud, våldsverkarnes arf, som de få af den Allsvåldige:
14Får han än så mänga barn, så skola de dock höra svärdet till. Hans ättlingar skola icke hafva bröd till att mätta sig.[4] 15De öfverblifne efter honom skola läggas af digerdöd i grafven, och deras enkor skola icke begråta dem.
16Samlar han än silfver såsom stoft, och skaffar sig kläder såsom dammet på vägen: 17så skall han skaffa, men den rättfärdige skall kläda sig, och de skuldfrie skola dela silfret mellan sig.[5]
18Det hus, som han bygger, skall vara såsom malens, och såsom skjulet, som vaktaren gör sig. 19Han nedlägger sig rik, och det tages ifrån honom; han slår upp sina ögon, då är det försvunnet.
20Fasor skola öfverfalla honom såsom vattenfloder; midt i natten skall ett stormväder bortrycka honom. 21Ett östanväder skall föra honom med sig på sin väg, och bortrycka honom med stormens fart från hans rum. 22Se, detta skickar Gud öfver honom utan förskoning, och för hans hand flyr han allt hvad han kan. 23Man klappar
- ↑ Ps. 34:14.
- ↑ Upp. 24:16; 1 Kor. 4:4.
- ↑ Luk. 12:20.
- ↑ Kap. 21:19.
- ↑ Ordspr. 13:22.
