KAP. 12.
SALOMOS ORDSPRÅK.
23I
I7En sanningsmenniska säger allting, såsom det är; och en gammal ljugare far med bedrägeri.
l8Mången talar utan att tänka ord, som äro såsom svärdsstyng; men de visas tunga är en läkedom.
Kap. 13: 5.
I9Sanningsmun består i evighet, men en falsk tunga ett ögonblick allena.
Kap. 21:28.
2°Att öfva svek är deras lust, som stämpla ondt;* och att sprida glädje deras, som stifta frid.
- Genom falska förespeglingar, beskyllningar m. m., som åstad-
komma missräkning och misstämning, hvarigenom lifvet förbittras.
2IIntet ondt skall drabba den rättfärdige, men ele
o '
ogudaktiga äro fulla af ofärd.
Ps. 7: 15 f.
22En styggelse för HERREN äro falska läppar; men de, som hålla tro och lofven, äro hans välbehag.
Kap. 6: 17.
23En klok menniska döljer hvad hon vet, men dårars hjerta ropar ut sin dårskap.
Kap. 25: 28: 29: 11.
24De idogas hand skall råda, och lättjan tvingas att betala skatt.
Kap. 10: 4.
25Sorgen i-sitt hjerta kufvar en man, och ett godt ord byter den i glädje.
Kap. 16: 24.
2ÖDen rättfärdige spanar ut sin betesmark,* men de ogudaktigas väg för dem vilse.
- Det är detsamma som den plats i lifvet, der det är honom
gifvet och bäst att verka.
27I)en late jagar intet villebråd, men en kostbar rike- dom för en menniska är att vara flitig.
V. 24.
28På rättfärdighetens väg är lif, och att vandra dess stig förer till odödlighet.
