Sida:Myrberg GT 252.png

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

252 SALOMOS ORDSPRÅK.

KAP. 21.

4Lönen för ödmjukhet, som fruktar HERREN, är rike- dom och ära och lif.

5Krokar och snaror lägger den illsluge ut :på sin väg; den som är rädd om sin själ, han håller sig långt der-

• c o

nr an. .

6Lär pilten efter det sätt, som hör honom till, så skall han, äfven när han blifver gammal, icke vika derifrån.

Kap. 20: 11.

7I3en rike råder öfver de fattiga, och låntagaren är en träl under långifvaren/

8Den som utsår orättfärdighet, han skall uppskära ofärd; och gisslet af hans tyranni skall få en ände.

Hjob 4: 8.

9L)en godhjertade skall få välsignelse igen; ty han delar sitt bröd med de arma.

Kap. 19: 17.

IODrif ut bespottaren, så flyr kifvet, och man slipper

rättegång och skam.

Kap. 26: 20; i Mos. 21:9, 10.

IXDen som älskar hjertats renhet med läppar fulla af behag, hans vän är konungen.

Ps. 101: 6.

I2HERRENS ögon vaka öfver dem, som känna honom; men den trolöses anslag gör han om intet.

I3Den late sade: »Ett lejon är derute; midt på gatan kan jag blifva mördad.»

Kap. 26: 13.

I4En djup graf är skökans mun; den som HERREN är vred uppå, han faller deruti. Kap. 5: 3? 4-

«

I5Dårskap är fastnitad vid piltens hjerta, men agans ris skiljer den ifrån honom.

Kap. 23: 14; 29: 17.

l6Den som skinnar den arme, han har någon vinst; men den som ^ifver åt den rike, han har blott förlust.