Sida:Myrberg GT 261.png

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

KAP. 26, 27. SALOMOS ORDSPRÅK. 2ÖI

'"Den late är visare' i sina ögon än sju, som gifva kloka svar.

l7Kn som griper en kringstrykande hund i öronen liknar den, som förifras för en träta, den han icke har

i 11 j»cira med.

lH\Åk en vansinnig, som kastar omkring sig bränder, pilar och död, I9så en man, som bedrager sin nästa och siiger: »Jag skämtade allenast.»

20Der veden tryter, slocknar elden; och der öron- tasslaren är borta, tystnar kifvet.

Kap. 22: 10.

2IKol för glöden, och ved för elden, och den trät-

lystne för att blåsa under trätan.

Kap. 15: 18.

22Förtalarens ord äro såsom läckerbitar, så glida de

ock djupt ned.

Kap. 18: 8.

23Slaggförsilfring på ett söndrigt lerkäril äro läppar, som glöda af kärlek, och ett elakt hjerta.

24Med sina läppar förställer sig hataren, men 1 sitt inre umgås han med svek. 25l)å han gör sin röst vänlig, så tro honom ej; ty sju styggelser äro i hans hjerta.

2ÖMå hatet än så mycket skyla sig med falskheten — afslöjas skall dess ondska dock i menigheten.

27Den som gräfver en grop (för en annan), skall falla deruti; och den som vältrar på en sten, skall få honom öfver sig igen.

Ps. 7:16: Pred. 10: 8.

28Den falska tungan hatar sina offer, och smickrarens mun bringar uppå fall.

1 Deröm dig icke af morgondagen, ty du vet icke, hvad 27, en dag bär i sitt sköte.

Jak. 4: 13, 14.

2Låt en annan prisa dig och icke din egen mun; en främmande och icke egna läppar.

2 Kor. 10: 12.