5. Det ensamma lifvets fåfänglighet 4:7—12.7Och ännu en annan fåfänglighet så^ ia^ under solen.
Der var en, som stod ensam och hade ingen jemte sig;
hvarken en son eller en broder hade han, och det var
ingen ände på hans arbete, och hans ögon kunde icke mättas af rikedom, så att han tänkte: »För hvem sträfvar jag och nekar min själ allt godt?» Hvilken fåfänglighet och stor jemmerlighet äfven det!
9Två hafva det bättre än en, och det är för dem en stor vinst under deras sträfvande; I0ty om någon af dem faller, så kan den ene hjelpa upp den andre. Men ve honom, som är allena, då han faller; ty han har ingen, som kan hjelpa honom upp. irOch om två ligga tillsamman, så hålla de sig varma; men huru kan den, som är allena, hålla sig varm? I20ch om någon öfverfaller honom, så står han der ensam; men de två hålla stånd emot den det gör, och ett tredubbelt rep går icke snart sönder.
6. Tron- I3Bättre är en fattig yngling, som är vis, än en gam"MfäT/iig- mal konung, som är utblottad på förstånd, och icke mera
het 4:11—16. . i. 0 l
kan taga emot rad.
I4Mången har gått ur fängelset till konungatronen;
mången har blifvit född som fatligman i sill egel konungarike.
I5Jag har sett allt, som lefver och rör sig under solen, hvlla sig till den andre, den unge, som skulle träda i hans
J O ' . Q
(den gamles) ställe. l6Der var ingen ände pa allt folket, på alla dem, i spetsen för hvilka han gick; men de efterkommande fröjdade sig icke öfver honom. Hvilken fåfänglighet och hvilket äfiande i vädret är äfven detta!
7. From- *?Gif akt på din fot, då du går till Guds hus. Att
%%l/tgiig- gå dit för att höra, det är bättre än alla slagtoffer, som 4:17-5:6. dårar i sitt oförstånd frambära för att få lof att synda.
7) Kap, 2; 12, I4) i Mos. 41: 14. Tö) Kap. i: 14. I7) 1 Sam,
i$: 22.
