wendes på swensko/ funnos stundom icke sådana oord på swenskt mål/ som giorde fyllest emoot the Latiniska eller Grekiska oorden/ Haffuer icke heller scrifften j en lång tijdh warit offuer alt brukat/ vtan allenast någhon stycke ther och hwar som man j tidhegerden hafft haffuer/ och äro för then skull icke vpkommen sådana oord som scrifften brukar/ och skola vthan twiffuel wäl tyckias mångom wara selsyn j förstonne/ till thes man wardher mera öffuat j scrifftenne/ Så skall man doch icke för then skull strax styggias widh scrifftena/ vtan öffua sigh iw meer och meer ther vthinnan/ så lenge then selsynheet wäl förgås/ och förståndet aff förfarenheetenne tillwexer/ och wardher samma öffning så medh tijdhen förandes tigh vthi förståndet/ ath tu icke mykin vthtydhilse skal behöffua/ Doch effter icke hwar man haffuer ther tillfelle till ath så öffua sigh j scrifftenne/ ey heller haffua alle lijka skarpt förstånd/ wardha wäl nest gudz hielp framdeles vthgångandes någhor yttermera vthtydhilse/ på förnemda nyia testamentzens böker.
Kan och wäl medh tijdhen thenna förtolkilse förbätras/ och clararen vthsatt wardha och medh mindre omaak/ än thet nw skeedt är/ thå scriften wardher mera brukat/ och oorden kunna medh brwkningenne vpkomma/ the nw synas selsyn wara/ therförinnan är thenne förtolkilse wäl sådana ath man henne nytia kan/ Och är icke förbudhit ath hwar någhot finnes här vthinnan förseet wara/ antigen aff tolkenom eller aff prentarenom/ thet icke så skickeligha ståår/ som thet sigh boorde/ ath thå then som rett förstånd haffuer må thet retta/ j hwilko tolken intit räknar sigh wara skeedt för när/ vthan bedher ther om/ Doch ath man j slijke rettilse icke förhastugh är/ vthan offuerwäghe först granneligha huadh saak tolken kan hafft haffua ther till ath han så satt haffuer/ elles motte henda ath någhot bliffue rettat thet ingen rettilse behöffde/ hwilkit skee kunde om någhor wille hålla sigh allenast widh then book som han seedt haffuer/ och menar all ting rettas skola effter henne och effter hans huffuudh/ ther doch tolken flere böker och flere lärares lecturer seedt haffuer.
OCh effter somligh oorden som sagt är wäl skola synas selsyn/
äro här någhon aff them satte j hoop/ såsom vthi itt register/
och vthtydhes huadh meningen är medh samma oord/ för the
ennfållugha skull/ så lenge the begynna wänias ther widh.
Menniskiors läro.Menniskiors läro etc/ Om menniskiors läro/ menniskiors stadgar/ eller menniskiors budh talas mykit bådhe j euangelisterna och j epistlonar/ ath man icke torff acta them/ thet är icke förståndandes om the stadgar eller budh som werdzligh offuerheet gör och lydha på thet vthwertes regimentit/ ty them är man plictugh ath lydha widh synd/ Ro. xiij./ vtan thet skall förståås om the stadgar som biwdhas vppå vthaff någhon menniskio/ icke till thet vthwertes regimentet/ vtan biwdhas vppå såsom en gudz tieniste/ eller såsom en godh gerning för gudh/ thet doch gudh aldrigh budhit haffuer/ Sådana menniskio budh straffar offta scrifften och sägher/ ath thet är en fåfeng gudz tieniste Matt. xv./ therfore syndar man intit när man gör ther emoot/ ty intit är synd/ vthan thet gudh förbudhit haffuer/ och intit är godh gerning vthan thet oss gudh budhit haffuer/ doch hender ath man syndar när man icke håller samma stadgar/ som är thå man tror sigh wara
