huffwudh och twå titt ansichte/ ath tu synes icke för menniskiomen fasta/ vthan för thin fader som är j hemlighetenne/ och thin fadher som seer j heemlighit rwm/ wedherlegger thet oppenbarligha.
J skolen icke försambla idher äghodelar på iordhenne ther som rost och mall förderffwar them/ och ther som tiwffana graffwa och stiäla/ vtha församber idher äghodelar j himmelen/ ther som hwarken rost eller maal förderffwar them/ och ther som tiwffwana icke fraffua heller stiäla/ Ty ath ther som ichre äghodelar äro/ ther är och idhar hiertaLuc.ix.
Cropsens liws är* öghat etc.) Thet är/ Såsom the andra ledhamoten haffua aff sigh sielff intit liws/ vtan lita på öghat/ när thet är wel vplyst och seer wäl/ inå all ledhamoten ther wel vthaff/ Så är och medh alla wåra gerningar/ är wort hirta gott och vplyst medh gudz retferdugett bliffua och alla wåra gerninga godha som ther vthaff gå/ är thet och mörkt/ thet är/ om thet är icke vplyst medh gudz rettferdugheet/ bliffua alla gerningana oonda som ther aff gå. öghat/ är thet så ath titt ögha är enfåldugt/ så wardher tin hela kropper liwser/ Men är tet så ath öghat är argt/ så wardher thin hela kropper mörker/ ät thet nw så ath liwset som är j tigh är mörkt/ hwrw stoort bliffwer thå mörkert siefft?
Jngen kan tiena twå herrar/ ty ath han antighen skal hata then ena/ och then andra elska/ eller han håller sigh in till then ena/ och then andra föractar han/ J kunnen icke tiena gudhi och* mamone etc.( Mammona kallas rikedomar på Siriske målig som Hiero.sägher. mammone/ För ty sägher iach idher/ Sörier icke för idhar lijff hwade j skolen äta och drikka/ och icke för idhar kropp hwadh j skolen skyla idher medh/ är icke liffwet meer än maten/ och kroppen meer än clädhen?/ See vppå forhlana vnder himmelen/ the så intit/ och intit skära the heller vp och försambla intit j ladhonar/ och idhar himmelske fadher födher them/ ären j icke myckit mera än the?/ Hwilken j bland idher är/ som medh sin vmsorgh förmå sätia ena alen till sina längd?/ Och för hwar skwll söryen j for clädhen?/ Skodher lilienar pååå markenne hwrw the wexa/ the arbeta intit/ ey heller spinna/ doch sägher iach idher/ ath icke Salomon j allo sinne herligheet war så clädder som een aff them/ Clädher nw gudh så grässit påå markeene/ hwilit doch j dagh står och j morghon kastas j vngnen/ skwlle han icke mykit mera göra thet icher o j twiffwalactoghe?
Så ksolen j nw icke hafwa vmsorgh seyandes/ hwad skolom wij äta/ eller huad skolom wij dricka/ eller huad skolom my clädha oss medh/ ty ath alt sådant sökia hedningana/ Jdhar himmelske fadher weet wäl/ ath alt thetta görs idher behoof/ Söker först effter gudz rike/ och hans retferdugheet/ så faller idher alt thetta till/ Söner icke för then skwll för moghondaghen/ Ty morghondaghen haffuer sielff sina vmsorgh medh sigh/ Thet är noogh ath hwar dagh haffuer sitt eghit bekymber.
Siwnde Capitel.
O Dömer icke på thet j icke skolen wardha dömde Ty medh then
domen som j dömen skolen j och wardha dömde/ Och medh
thet måtet som j mäten skall idher och medh mätet wardha/
Hwrw seer tu itt grand j thins brodhers ögha/ och wardher
icke warse en balk i tit eghit ögha?/ Eller hwrw sägher tu thinom
brodher hålt/ iach will tagha vth grandet aff titt ögha/ oxh sy/ en balker
är j titt ögha?/ Tu skrymtare/ kasta först vth balken aff titt ögha/
sedhan see til huru tu kandt vthtagha grandet aff thins brodhers ögha/
J skolen icke geffua huudomen thet* heligt är etc.)
Thenne helghedoma
ära gudz oord/ genom
huilit all ting helghat warda.
Hunana äro the som förfolia gudz oord.
Swinen äro the som fördrwuckna j theres
kötzligha lusta/ så ath
the intit kwnna acta oordhit. heligt är/ och idhra perlor skolen
j icke kasta för swijn/ ath the icke tramapa them medh there föter/ och
wenda sigh om emoot idher och riifua idher.
