Sida:Nio norska Folksagor och äfventyr.djvu/12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

10

tokmatthis.

Då gossen kom hem till mor sin, så var tullen det första hon frågade om. “Hvad fick du i tull i dag?“ sade hon.

“Jo, der kom en karl från qvarnen med en mjölsäck, han gaf mig en mark mjöl; så kom der en smed med en låda smidesarbete, han gaf mig en nafvare,“ sade gossen.

“Hvar gjorde du af nafvaren då?“ frågade käringen.

“Jag gjorde som du bad mig, jag, mor,“ sade gossen; “jag stack den in och ut i mössan min.“

“Ja, men det är för galet,“ sade käringen; “den skulle du inte ha stuckit in och ut i mössan din, utan du skulle ha stuckit den i tröjärmen din?

“Ja, ja, var tyst du, mor, det skall jag göra en annan gång,“ sade gossen.

“Hvar gjorde du af mjölet då?“ frågade käringen.

“Åh, jag gjorde som du bad mig, jag, mor,“ sade gossen; “jag bredde ut det på ladugolfvet.“

“Jag har aldrig hört så galet,“ sade käringen, “du skulle ha gått hem efter ett spann och burit det uti,“ sade hon.

“Ja, tyst du, mor, det skall jag göra en annan gång,“ sade gossen.

Följande dagen var gossen vid bron och skulle taga tull. Så kom der en med en bränvinstunna och ville öfver.

“Du kommer inte öfver förrän du betalar tull,“ sade gossen.

“Jag har inga pengar,“ sade karlen.

“Ja, då får du inte komma öfver; men du har väl varor?“ sade gossen. Ja, så fick han en half kanna bränvin, och den slog han i tröjärmen sin.

En stund efteråt kom der en med en getdrift och ville öfver bron.