LUKAS, 12. m hildar den Helige A ode, honom skall det icke varda förlåtet.
Ck!fa när de draga eder
fram för synagogorna och för öfverhetema och för myndigheterna, våren icke bekymrade, huru eller hvarmed I skolen försvara eder eller hvad i skolen säga;
ty den Helige Ande
skall lära eder i samma stund, hvad I skolen säga.
Och en man sade till
honom ur folkhopen: Mä- stare, säg till min broder, att han skiftar arf vet med mig. U Men han sade till ho- nom : Människa, hvem har satt mig till domare eller skiftesman öf ver eder ?
Ck!h han sade till dem :
Sen till och tagen eder till vara för all girighet; ty icke däraf beror någons lif, att han har öf verflöd på ägodelar.
Och han sade dem en
hknelse : En rik man hade ett fält, som bar ymnigt ;
och han tänkte inom
äg själf och sade: Hvad skall Jag göra, ty jag har icke något rum, där jag kan insamla min skörd ?
Och han sade: Detta
skall Jag göra: jag skall ) Matt. 10. 19 t. Marie. 18, 11. Lok. 81, 14 f. (15) 1 Tim. 6, 7 f. (19)Pred.U,9. 1 Kor. 15. SS. Jak. 5,6. (80) Job 20, 22. 27, S. Ps.39, rifva ned mina lador och bygga upp större, och i dem skall jag insamla hela min gröda och allt mitt goda
och säga till min själ :
Själ, du har mycket godt förvaradt för många år; gif dig ro, ät, drick, var glad.
Men Gud sade till ho-
nom: Du dåre, i denna natt skall man kräfva din själ af dig, och hvem skall då få hvad du har tillredt ?
Så går det den, som
samlar skatter åt sig själf, och som icke är rik för Gud.
Och han sade till sina
lärjungar: Därför säger jag eder: Sörjen icke för edert lif, hvad I skolen äta, eller för eder kropp, hvad I skolen kläda eder med.
Lif vet är mer än maten,
och kroppen mer än klä- derna.
Gif ven akt på korpar-
na I De så icke och skörda icke heller och hafva hvar- ken visthus eller lada, och Gud föder dem. Huru mycket aren icke I mer än fåglarna!
Och hvilken af eder kan
med sin omsorg sätta en aln till sin Uf slängd ?
Kunnen I nu icke det
. Jer. 17, 11. (21) 1 Tim. 6. 17 f. (22) Matt. 6, 25 t Fil. 4, 6. Ebr. 13, 6. 1 Petr. 5, 7. (2i} Job 3», 3. Pfe. 147.9. Matt. 10,31. 165