APOSTLAGÄRNINGARNA, 7. Gud t^hagUg och vardt fostrad i sin faders hus i tre månader ;
men då han vardt ut-
satt, upptog Faraos dotter honom och uppfödde ho> nom sifiT till en son.
Och Moses vardt under-
visad i all egyptiernas vis- dom och var mäktig i sina ord och gttmingar.
Men då han vardt fyrtio
år gammal, kom det honom i sinnet att besöka sina bröder, Israels barn.
Och då han såg en af
dem lida orätt, öfvade han vedergällning och häm- nades den misshandlade och slog ihjäl egyptiern. .
Och han menade, att
hans bröder skulle förstå, att Gud genom hans hand skulle frälsa dem; men de fÖTStodo det icke.
Och dagen därefter
visade han sig för dem under en tvist och upp- manade dem till fred, sä- gande : 1 män, I aren brö- der; hvarför förorätten I hvarandra?
Men den, som förorät-
tade sin nästa, stötte ho- nom bort, sägande : Hvem har satt dig till höf ding och domare öf ver oss ?
Icke vill du väl slå ihjäl
mig. såsom du i går slog flijäl egyptiern ? » Men vid detta tal flyd- de Moses och bodde så- ) 2 Mos. 2, Sf. (90) 2 Mos. 3. 2 f. som främling i landet Ma- dian, där han födde två 9Ö- ner.
Och efter fyrtio års
förlopp syntes honom i ök- nen vid berget Sinai eil Herrens ängel i en brin- nande tömbuske.
Och när Moses såg det,
förundrade han sig öfver synen, och då han gick fram för att betrakta den, hördes Herrens röst :
»Jag är dina ^ders Gud,
Abrahams, Isaks och Ja- kobs Gud.» Då vardt Mo- ses förfärad och tordes icke t)etrakta synen.
Och Herren sade till
honom: Lös skorna af dina fötter; ty den plats, där du står, är eh helig mark.
Jag har sett mitt 1
Egypten boende folks miss- handling, och jag har hört deras suckan och har stigit ned för att t)efria dem. Och nu, kom ; låt mig sän- da dig till Egypten.
Denne Moses, h vilken
de hade förnekat, sägande : hvem har satt dig till höf- ding och domare? honom har Gud sändt till en höf- dingoch förlossare, genom ängeln, hvilken syntes ho- nom i tömbusken.
Han utförde dem och
gjorde imder och tecken i Egyptens land och i Röda hafvet och i öknen under fyrtio år. (96) 2 Moe. 7 kap. 16. 1 f. 201