Sida:Normalupplagan (1911).djvu/537

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

UPPENBABELSE, 21.

Och. de drogro upp på 

jordens vida rymd och om- rm^rade de heligas läger och den älskade staden, o<^ eld föll ned af himmeln från Gud och förtärde dem.

Och djttfvulen, som för- 

villade dem, blef kastad i samma eld- odi svaf- velsjö som vilddjuret och den falske profeten; och de skola plågas dag och natt i evigheters evighet.

Och jag såg en stor 

hvit tron och honom, som satt därpå, för hvilkens an- sikte jorden och himmftln flydde, och intet rum blef funnet för dem.

Och jag såg de döda, 

stora och små, stå inför tronen, och böcker upplä- tos; och en annan bok vardt upplåten, som är lif- vets, och de döda blefvo dömda enligt det, som var skrifvet i böckerna, efter sina gärningar.

Och haf vet gaf igen 

sina döda, och döden och dödsriket gåfvo igen sina döda, och de blefvo döm- da hvar och en efter sina gärningar. U Och döden och döds- riket blefvo kastade i den brinnande sjön; detta är den andra döden, den brin- nande sjön. aO) Upp. lé, 10 t 19, 20. (12) Dan. 7, 5 f. Ufp.8,6. 13.8. 21, 27. 8 Kor. 6. 10. Upp. 2, 28. 28, 12. (U) 1 Kor. IS, 20, 6« f. Upp. 2,11.

Och om någon Icke 

fanns skrifven i lifvets bok, vardt han kastad i den brinnande sjön.

KAPITLET. 

Bh ntf htmma och en np jord. Det »jra JénMaUm» härlighet. Ver». 1—7 Aftons. 2 årg. Jungfru Marie Beb&d., ▼. »—27 och 22 kap. 1—5 Aftons.

årv. 27 8. eft. Trefald. 

OCH jag såg en ny him- mel och en ny jord; ty den första himmeln och den första jorden haf- va förgåtts, och haf vet är icke mer.

Och jag såg den heliga 

staden, ett nytt Jerusalem, nedkomma af himmeln från Gud, tillredd såsom en brud, prydd för sin man.

Och jag hörde en stark 

röst från himmeln säga: Se, Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de sko- la vara hans folk, och Gud själf skall vara med dem, deras Gud.

Och Gud skall aftorka 

alla tårar från deras ögon, och döden skall icke vara mer, icke heller sorg, icke heller rop, icke heller värk varder mer, ty det första har gått till ända.

Och den, som satt på tro- 

nen sade: Se, jag gör all- ting nytt. Och han sade »1 Es. 65. 17. 06, 22. 2Petr. S, 13. «)Ebr.i2,a8. (3) Hes. 37, 27. (4) Es. 25, 8. 80, 19. 35. 10. 1 Kor. 15, 26. 5i. Upp. 7, 17. (5) Es. 43, 19. 2 Kor. 6:17. 585