Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
( 27 )
Vi stormarna trotsa
På knakande köl,
Den hota de krossa
I skummande göl.
Men Gud som kan väcka
Den hotande död,
Kan hjelpen ock räcka:
Han känner vår nöd.
Med himlen förtrolig,
Hvem klandrar sin graf?
Den reds lika rolig
I mull och i haf.