108
NOHOES STOKTTNG.
riksförsamlingen haft riklig anledning att erfara, att dé lägre samhällsklasserna, som visserligen i allmänhet ' af fruktan för den svenska aristokratien1 omfattade sjelfständighetsverket med stort intresse, dock ingalunda kände några sympatier för ett fritt statsskick i modern bemärkelse, hvars invecklade bygnad för dem var och enligt sakens natur väsentligen måste vara en gåta; Af de. till riksförsamlingen inkomna skrifvelserna var det ögonskenlig!, att allmogen i vida bygder af riket betraktade embetsmännen i allmänhet och prester och fogdar i synnerhet med både fruktan och ovilja. Hade man nu grundat en statsförfattning, som lagt tyngdpunkten af politisk makt i dessa samma embetsmäns händer eller i de förmögnare samhällsklassernas, hvilkas sågverksprivilegier och öfriga verkliga eller inbillade företrädesrättigheter just utgjorde det närmaste föremålet för allmogens bekymmer och förhoppningar, så hade det varit fara vardt, att konstitutionsverket icke bland den stora mängden vunnit den anslutning eller ens det godkännande, som under Norges då varande kritiska förhållanden ansågs oundgängligt för det nya statsskickets lyckliga bestånd,2 För att vinna allmogen i stort gjorde man den således i stort delaktig af den aktiva borgarrätten, och detta gäller både om komiteens
1 Denna fruktan, som var naturlig nog och icke helt och hållet saknade grund, Bökte de bildade klasserna på allt sätt underblåsa. Ett exempel härpå lemnar första häftet af S, Wulfsbergs »Journal for Rigsforfatning, Lovgivning og Polities, som innehåller ett utdrag ur Bonnet de Mablys sDu gouvernemont et des lois de la Polognea jemte en tillegnan till riksförsamlingen, till hvilkens upplysning den blifvit öfversatt af E. Bi0rnerode. I en liten efterskrift förklarar nämligen denne, att Mably uppdragit den lagstiftande makten åt adeln, enär köpmännen voro judar, och Bden Stånd, som i civiliserede Stater udgjor Bondestanden er i Polen Adelens Traslle, Slaver, Livegne, der tilligemed Bessetningen af Fsee og Qvasg sselges og kj0bes med Jordeiendomme, Disse Mennesker sukke under en haardere og haanligere TJndertrykkelse end de Svenske B0nder, som kaldes ofräUe (nfrie)».
2 BFor at vinde Folkets Stemme till at fremme det store Vairkindflaettedes i det Udkast til vor Forfatning, som siden med faa Forandringer ophgiedes til en G-rundlov, flere Bestemmelser, som sigte de til at flytte Statsmagtens Tyngdepunkt fra de hpiere til de lavere StEender, og til at give den store, mestendeels udannede, Mseögde den Deel i Statsstyrelsen, som kun, caar Statasamfundets sande Gavn skal fremmes, kan lägges i Oplysninger Haand». J. Aall i Nutid og Fortid, B. III, Afd. 1, sid. 293.
