Sida:Norska grunnlagen och dess källor.djvu/144

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

144 KOKGES STORTING.

till frågans lösning framkom första gången i en tidning 18241 och har sedan blifvit upprepadt i Gaarders förklaring öfver grundlagen och i otaliga stortingsföredrag och tidningsuppsatser m. m. Tvärt om förklarade Dunker beslutet gå, att riksförsamlingen genom att förkasta lagbehandling i fråga om grundlagsförändringar har inrymt konungen ett absolut veto inom detta område2. De ojäfaktiga bevis, jag ofvan lemnat för, att riksförsamlingen i sin helhet efter antagandet af § 78 (49, 49) utgått från den allmänna förutsättningen af ett genomfördt tvåkammarsystem, torde berättiga till framställande af en tredje förklaring, som har öfvervägande sannolikhet för sig.

»Det juridiske Fakultet» har fäst uppmärksamheten på3, att det hegermannska förslaget af den 3 maj är ett omskrifvet utkast, och att det andra alternativet både af grammatikaliska och inre grunder (?) bör förstås endast om tilläggsförslagets senare del, så att detta alternativ fullt utskrifvet skulle lyda:

nDog maa saadan Förändring aldrig modsige denne Grundlavs Principer, men alene angaae Modincationer, der ikke rokke eller forand re denne Constitutions Aand, og Förändringen kan ikke vinde Lovskraffc, uden efter de i § 83, 84 og 85 indbeiattede Bestemmelser».

Men äfven om så är, innehåller dock detta alternativ lika fullt ett bevis för, att författaren tänkt sig antagandet af det första alternativet utesluta kunglig sanktion hvarom just de tre paragraferna i andra alternativet handla 4. Detta tyckes ock framgå af det förslag till en ny paragraf i konstitutionen, som Hegermann på samma gång väckte, nämligen:

sHvis Storthinget beslutter Noget, som er aldeles strideiide imod den TOrdende Constitution for Kongeriget Norge, eller mere indskrrenker Kongens Magt, end vedb0rligt er efter Constitutionen, da kan Kongen ved sit Statsraad i Förening med H0ieste-Ret gj0re Storthinget opniferksomt derpaa, og anmode det om at tilbagekalde sin Beslutning. Yedbliver alligevel Storthinget sin fattede Beshitning, da er Kongen bemyndiget til at op]0se det, og strax sammenkalde et nyt Storthing med et dobbeit Antal Medlemmer6.»

1 Patrioten, N:r 30 för 23 april.

  • Dunker, Om den Norske Constitution, sid. 128.

3 A. st., sid. 64 o. f.

  • Märk nämligen, att § 82 (76, 7fi) om laga behandling ej är medtagen.

5 Detta senare alternativ är lånadt ur biskop Bugges Grundlovsudkast,

§ 40.