176
KOKGES STORTING.
grundlagsförslag, framför »af Storthinget givne Love» parentesen »saaledes som efterf0lgende §§ 77, 78 och 79 bestemine».
37 (23, 23) om körningens rätt att meddela rang, titlar och ordnar - A. F. § 139.
I (28) gjordes på. Steenstrups förslag rang och titlar beroende af innehafvande eller fornt innehafvande embete i full öfverensstämmelse med Weid, § 71. I slutet af §:en tillades likaledes på Steenstrups förslag den förut antagna 10:e grundsatsen om förbud mot personliga eller blandade ärftliga förrättigheter. §:en blef i sin helhet ett sammandrag eller en omarbetning till stilen af Weid. §§ 70-72 med tillägg af punkten, att .de förtjenster, på grund af hvilka en orden utdelades, borde offentligen bekantgöras, hvilket antoge på M. Mellers förelag. Redaktörerne ändrade helt och hållet- §:ens stil, men ej dess innehåll.
38 (24, 24) om konungens hofstat - A. F. § 121.
I (24) uteslöts senare punkten om stortingets bevillning i och för hof tjenstemännens aflöning- S. K. F. § 21.
39 (21 och 93, 21 och 92) om konungens rätt att nämna alla embetsmän - A. F. § 125. Här tillades dock »efteråt han har hart sit Statsraad» efter B,. F. § 28 och 33 och förbud för prinsar att bekläda civilt embete efter E. F. § 45. Den del af §:en, som af redaktörerne gjordes till en ny § (93, 92), tillades vid debatten om § 53, näml. mom. a-c i temligen nära öfverensstämmelse med Weid. § 60 och mom. d efter ett af Wergeland för tillfället Utarbetadt föralag; jfr ock Treachows föraiag XXI sista mom.; mom, e. är taget ur Fr. 1791, t. II, art. 4.
1 (93, mom. c) tillades på Weidemarme och Diriks' förslag »og ikke feave vsegret sig at allsegge den Bd at hsevde Norges Selvstssndighed», och af de tre redaktörerne utbyttes punkten »have svoret Constitutionen Troskab» mot »have svoret Constitutionen og Kongen Troskab» (se nästa §).
I (21) utbyttes »sit Statsraad» mot »sit Norske Statsraad» och tillades ett bemyndigande att utnämna kronprinsen eller hans äldste son till vicekonung = S. K. F. § 21. I (92, mom. c) gjordes en af denna, grundlags olika datum föranledd omredigering.
40 om embetsmäns ed till s Constitutionen och Lovene» - A. F. § 145, som dock endast rörde »Justits-Betjente».
§:en indrogs af de tre redaktörerne i (21, 21), men med förändring af »Constitutionen og Lovene» till »Constitutionen og Kongen» och med uteslutande af .sjelfva edsformuläret. således till närmaste Öfverensstämmelse med Bugges förslag § 46.
41 (28, 12) om statsrådets organisation - A. F. § 121 och 123 och Werg. § 9É
A. F. § 121 : »Kongen vselger og afskediger selv sit Raad» . . . Werg. § 98: »Regiminal-Distributionen erfolgende: Kongen har, 1. et Raad, som han selv YEelger og hvis Talrighed han selv bestemmer . . .; 2. et Ministerium de TJdenlandske Säger; i) en Stats- i for Oplysninger Geistligheden . . ,; 3. et raad for Krigs vsesenet; 6) en Stats- i Ministerium for Justitsen. Poiitiet. . .; raad for Oplysningsvaasenet. Dis- j 4. et Ministerium for Finantserne . . .; se fem ere Statsraadets fäste Med- i B. et Ministerium for Lands- og S0lemmer. Foruden dem kan Kon-1 magten ...; 6. et Ministerium for Oeko »Kongen v »Ig er selv et Raad af Norske Borgere, som ikke eT yngre end 30 Aar. Dette Raad bestaaer af: 1J en Statsraad for Finantsvsesenet; 2)en Statsraad£or Jixstitsv^senet; 3) en Statsraad for
