Hoppa till innehållet

Sida:Olai Petri Svenska Krönika (Klemming 1860).pdf/100

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


88
Pedher Portze. Frijdh emellen k. Eric och h. Magnus.

och at han icke wille at sådana blodz vthgiutelse skee skulle som thå i wånom war, Så drogh thå konung Eric heem i gen, och monge herrar lagde sich ther emellan at the wordo forlijkte i gen, konung Eric och hertog Magnus, med så skäl at hertogen skulle giffua konungenom thet silff som han honom loffuat hade. Och hade thet warit mykit bettre at the hade forlijkt sich förra än the hwar annars land forderffuat hade, Doch när gudh wil plågha land och rijke med örlig och krijgh, så moste jw noghor giffua ther orsack och tilfelle til.

Så epter thet at hertog Magnus war en skickelig förste och hölt sitt hoff erliga och skickeliga med alla handa ridderspeel, Therföre sökte monge til honom så wel vthlendzske som inlendzske. Pedher Portze.Så war en rymdt i frå Danmark som heet Pedher Portze, then ther och en war som kraffde på thet silff som hertoghen vthloffuat hade, han wardt anammat aff hertoganom och fick itt slott i forläning. Och en tijdh giorde han gestabodh, ther han ock hade hertogan med til gest, och som hertogen satt öffuer bordh, toogh han fatt vppå honom och twingade honom epter thet silff som honom loffuat war, Men hertogen epter thet han ey annor rådh hade moste han göra hans wilia, och än thå behalla honom i samma wenskap som han war til forenne. Så skola herrar och förstar see sich wisliga fore til hwem the fara til gestabodh, om the äro wener eller owener.

Frijdh emellen k. Eric och h. Magnus.Ther epter wille konung Eric aff Danmark och hertog Magnus göra en fast frijdh och wenskap sich emellen, ther fore kommo the til hopa widh landamäret, med stoort pråål på bådha sidhor, och wardt itt stoort hoff hollet, och öffuades mong ridderspeel med stäkande och bräkande, Och bliffuo både förstarne wel foreente, så at hertogen skulle giffua konung Eric fyra tusende löduga mark silff, Colneska wicht. Thet war först sex tusende, så bleeff thet fyra tusend, och