Sida:Olai Petri Svenska Krönika (Klemming 1860).pdf/121

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


109
Birger fongen på Håtuna.

thenna otaksameligheet dyyrt noogh. Samma åår, nemlige trettanhundrad och sex åår epter Christi byrdh, noghot för Michels messo tijdh, giorde hertogana bröllop ått noghro sina tienare i Bielbo med stoort prål så at rykte skulle gå ther aff at the hade alla theres tienare ther när sich. Men the sende doch hemeliga folkit i frå sich til Hundhamar, kommo och så sielffue hemeliga epter, sökte hasteliga vp i Mäler så monga bååtar som the behöffde, och gåffuo sich strax til Håtuna til konungsgården ther konungen sielffuer war med hustru och barn, och kommo ther på Sancte Michels dagh, thå konungen til middags måltijdh satt öffuer bordh. The wordo wel vndtfångade, och antwardades them hws ther the med theres folk skulle wara vthi, Birger fongen på Håtuna.Men emoot afftonen bewepnadhe the sich hemeliga och föllo med hast til och gripo konung Birger med hans drottning och barn, bleeff och thå biscop Niels i Westeråårs fongen, och meer än tiwgu riddare och frelses mänd. Men en aff konungens tienare som heet Arwidh Smålenninge, thå han sågh hwad vppå ferde war, toogh han junkar Magnus, konungens äldzsta son, och rymde med honom bort vndan och baar honom på sinne axlar til Danmark och med gråtande tåårar satte han honom i konungens skööt. Thå nw konung Birger fongen war, läät han hertog Eric rikit vpp, och förra än året war om gonget thå hade han all slott och feste inne. Stocholms stadh fick han strax, men slottet wardt honom nooghon tijdh förhallet, och belagde thet Mattes Ketilmundzson til tess han fick ock thet in. Så fördes thå konungen til Nyköpung, ther wardt han hallen i fengelse på slottet, doch bleeff han och hans drotning redeliga hallen. Thå konung Eric i Danmark thetta hörde, giorde han reedho alt thet folk som han åstadh komma kunde och wille göra konung Birger vndtsetning, Men hertogana woro och reedho och mötte honom widh Bowasund, doch kom thet icke til nooghon slachting i then gongen.