reese, och hadhe thet sedhan lenge i sitt wold. Til samma vthreeso läät konungen vptagha altt Roomskott i sijn land, aff huilkit nogh merkiandes är, at han haffuer hafft en stoor bekostning, wardt och landet swårligha betungat med stoora och monga beskatningar. Rågång emellan Ryssland och Suerige.Så kom thet dogh på thet sijdsta till itt vpslagh och förlijckning emellan thenna konung Magnus och then stoora förstan aff Nogård, så at vptecknat wardt en rågång emellan Rysseland och Suerige, ther Ryssanar alt sedhan haffua på taalat, och wilia haffua borth en stoor deel aff Carelen, medh samma rågång. Men thet man haffuer medh swerd intaghit, läter man icke gerna medh dagtingan bortgåå. Pestilentzia 1350.Effter Christi byrd trettanhundrat och fämtiyo åår war then stoora pestilentzien här i Suerighe, som kallades Digre dödhen, thet är then stoore dödhen, somblighe kalla honom swarta dödhen. Samma pestilentzia gick så gott som öffuer heela werldenna, och tu åår tilförenne war hon begynnat i Indien, och gick så öffuer alt, och döddhe så jemmerligha at minsta parten bleff leffuandes i werldenne, Mong huuss och byiar bleffuo platt ödhe, thet man än nu mongestedes see må, ther nu ståår skogh som förra bodde folk. Sådana plåghor skola lära oss huadh Gudz wredhe haffuer innebära, så förgifftigt war wedhret, at ther döddhe bådhe fää och folk.
I thenne konung Magnuse tijdh wart så beslutat, at alle köpmen som spetzerij förde hijt i landet, the skulle medh huart fyratiyo marka werde föra ena lödugha mark silff, huilka the på myntet bära skulle, och tagha igen halff fämte mark, så gott war myntet än tå på then tijdhen. Och thetta skedde på thet myntet skulle förökas i landhet, Samma stadga wardt offta sedhan förnyiat.
Såsom til förenne berördt är, at konung Magnus gaff sigh til löösachtigheet och til sådana obeqwemligheet (effter som itt almenneligitt rychte vth gick) at i
