kan man doch fögho macht giffua henne, Ty at i Danmark haffuer warit samma feelet som när oss är, om gambla Historier, och ther wthoffuer seer man wel at allestedes sökies stoor ära och prijs. Ther fore är befruchtandes, at sanningen är icke altijdh framkommen, then doch aff Crönekoscriffuarenom mest achtas skulle, Och läther jach andra döma ther om. Thet är wist, at i tesse try rijke, som och i mong annor land, haffuer warit groofft och oförståndight folk, the ther fögo achtat haffua thet som til godha sedher och skickeligheet hördt haffuer, och begynte endeels thå först lära tocht och sedher, när the wordo Christne, Ther före kan man och fögho vndra ther vppå at the antingen litit eller och intit scriffuit haffua. Thet seer man wel at woro förfädher haffua hafft thet sätt som the Greker och Latiner hade med fabeler och poetiska dichter, så at när noghro merkelige män woro för handenne, the ther manligha gerningar och merkeligit bedreff hade, om them dichtade the wijsor, saghor, rijm, som the pläghade kalla Frijdhe, och andro sådana dichter, och blomerade them med fabeler och förtekt ordh leggiandes them stora äro och prijs til som thet förtient hade, och them ther merkelige män woro som sich bewijste manliga emoot theres fiender, och lagde them nidh som öffuerwold och orätt giorde, them kallade the KiemparKiempar. och Jempningar, såsom the Greker kallade theres hieltar, Heroes, sådana som Hercules war och andra flere. Men them som tyranniske woro, och giorde allom offuerwold och orett och passade på ingen, kallade the JettarJettar, Troll., Reesar, Troll och annat sådana, och epter thet at samma tyranner pläghade boo påå fast slott och feste, såå kallade the theres slott, bergh, och them som ther vppå bodde kallade the bergha troll, och theras hustrur, som och onda och argha woro, kallade the GyghrarGyghrar. eller annat sådana, som gambla wijsor och Tydhriks van Bern historia eller fabel clarliga betygha. Och när the wille
