Hoppa till innehållet

Sida:Olai Petri Svenska Krönika (Klemming 1860).pdf/195

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


183
K. Eric wille ingen trooheet holla.

kunde huru han war til sinnes med them, och föllo ther mong ordh, som them inthet behagade. Thenna konung Eric reknade så högt then skade han lidhit hade aff the Swenska, och han wille inthet tenkia hwad skada och orett han them i så mång åår giordt hade, Eij wille han heller besinna huru stoor tilfelle han hade giffuit them til at göra thet the giorde. The woro honom lydachtigheet plichtige, thet är wist, och han war plichtig holla them widh Sweriges lagh som han loffuat och sworet hade, Men han hade gååt ther widht vthöffuer, och the Swenske hade nw wel i trettiyo åår lidhit stoor oskääl aff honom, så at man wel merkia kan, at thet the giorde, haffua the icke giordt aff käti, elles hade the förra tenkt ther noghot til, och icke lidhit thet så lenge, Men nw dreff nödhen them til, at göra thet the giorde. Konung Eric sade sich icke wilia wara theras Ja herre, Doch haffuer man ingen herra hördt fara ther illa wthöffuer, at han haffuer så giffuit swijgha för sina vndersåter, at the haffua elskat honom, och så warit en Ja herre. En Ja herre är tryggare och må better än en tyran. En froom herre moste wara en Ja herre, ther skääl och retth påeskat warder. K. Eric wille ingen trooheet holla.Konung Eric wille haffua stoor troheet aff the Swenska, och han wille doch ingen trooheet holla them i gen, Han wille inthit besinna hwad thet inbära haffuer, at itt land eller rijke setter sich en herra eller konung öffuer huffuudit. Ther thet skeer ther setter then menige man stoort troo och lijt til honom som vpsatter warder och setter al sin welfärdh i hans händer, och så är han konung för theras skull och icke för sina skull, ther före är han them en stoor trooheet plichtig, Doch sådana achtade han fögho.

Thå nw konung Eric hade alt bestelt i Stocholm som honom syntes at ther bestellas skulle, giorde han sich redho til at segla til Danmark i gen, satte så Hans Kröppelin, som doch en redhelig man war, aff