warda gångandes, som the Swenska borgare skedde i konung Albrectz tijdh. Ther före begierade thå Engelbrect, at alle som i Arboga i herramötet församblade woro skulle icke skilias åtth, förra än the hade endrechteliga warit til tals med konungens befalninges män i Stocholm, om the skulle noghot ondt förmodha sich aff them eller ey. Men thå the kommo til Stocholm wordo portanar til lychte för them, Ther wndrade rikesens rådh stoorligha vppå. Och gingo thå Engelbrect, Karl Knutszon marsken, her Gotskalk Benctson och Joghan Karlson, in för porten, vpsatte hatten och begierade at borgmestarene skulle komma vth och tala med them. Stockholms portar til lychte för rikesens rådh.Så kommo twå Tydzska borgmestare vth til them, them sporde the til hwij the slogho portanar til för rikesens rådh, och theres borgare foro doch frijtt i landet, huart the wille. Thå swarade borgamesterne at the wille gå bort och tala ther om med her Eric Nielson, som slotzherren war. The gingo åstadh och kommo i gen beiandes at the wille töffua en lijten stund, så lenge Hans Kröpelin komme til stedes, ty slotzherren wille inthet tala med them, förra än han wore med til stedes. Ther medt gingo åther borgamesterener in i staden i gen, och woro lenge borta, Och the Swenske höllo medhan på theres hästar i snyiöö och slagg. Så kommo thå åter borgamesterne vth tridhie resona, och sade sich inghen befalning haffua aff konungen at sleppa them in. Thå worde the åter tilsporde, om rikesens rådh jw icke motte komma in. The suaradhe at i then gongen skulle thet icke ske, Thå bleeff hatten listeligha nidher slaghen, och borgamesterne toghos widh halsen. Them war förszäkring tilsagd, och ther vppå hade the twå reesor warit vthe, och gingo in i gen, Men then tridhie gongen gingo the vth och togho icke nyia förszäkring, thå the best hade henne behöfft för the suar skull som vthgaffs, ther före wordo the gripne.
