som gåffuo them swar på konungens wegna, at konungen icke kunde halla then dactingan som giord war, med mindre han motte förläna trij slott, hwem honom tychtes. Herramöte i Calmarne 1438. Men marsken sade ther kort ney til, han sade sich wara til fridz at konungen motte komma in i rikit i gen, och all slott skulle hallas honom til handa, doch skulle the wara vnder Suenska manna hender. I samma möthe ward och thet förbundet förnyat som rijken emillan giort war, medt sinne articlar, Men om then articlen at all trij rijken skulle wara vnder en konung, hade the Suenske stoora insagu vti, så ath the icke kommo öffuer eens medt the Danska i then articlen. Ty the Suenske hade thå nogh förnummitt aff dröttning Margaretes och konung Erics regimente, at thet icke war Swerige altijd nyttigt wara vnder then konung som rådde öffuer Danmark. Ther före wille the Suenska icke then articlen i thet gambla förbundet, vthan hade många insagor emoot samma articel, Doch bleeff om then articlen i then reeson så beslutat, at på itt annat herremöte skulle ther om handlat warda, huilkit rijkene kunde nyttogare wara, haffua all en konung, eller haffua huart sijn konung. Och om thet thå wordo så beslutat at huart rijke skulle haffua sin eghin konung, så skulle doch förbundet bliffua ståndandes obrotzligitt i the andra articlar till euigh tijd, och ther giordes starck breff och förseglingar vppå. Och så seer man clarliga aff thetta beslutet at then articlen, at all trij rijken skulle haffua en konung, bleeff ogijllat aff the Suenska alla redho i konung Erics tijd, som then förste konung war effter thet förbundet som drötning Margareta giorde rijkena emellan. Ty the Suenske merckte well huar vth thet skulle lända medt thet förbundet i then articlen, effter thett the wilkor som förbundet hengde vppå icke wordo hallen, Ty konungen wille frij och icke medt sådana wilkor bundin wara. Ther före bleeff thet Suerige itt skadeligitt förbund.
