wille betenkia i hurudana motto han hade anamat rikit, och hwad arbete, sleperij och lijffzfara han warit wti för rikesens betzsta skul, och war kommin i swår geeld, then han aldrig förmotte betala, och rikit war nw kommit til stadga i gen. Thå sporde rikesens rådh honom til huad han begierade til widerlägning, Marsken fick Fijnland. Så begierade han Fijnland ij sijn lijffztijdh, och Öland med Borcholmen för sich och sina arffwingar, Så at thet skulle lösas honom eller hans arffuingar i frå för fyratyio twsende mark peninga, Och thet wart honom aff rikesens rådh så loffuat och bebreffuat.
Sedhan sendes bodh och breff til konung Christoffer at the woro til fridz at anama honom för herra och konung. Marsken screff wilkor til h. Christoffer. Marsken screff och besynnerliga ther om med, doch medt sådana wilkor, at om han wille loffua, bebreffua och obrotzligha halla tesse effterscriffna articlar. Först at Sueriges lag och priuilegier, gode gamble sidhwenior skulle hallas, och ther rijkis rådh wille förbettra laghen skulle han thet confirmera. Item ingen skulle i rijkis rådh taghas vthan Suenska, och thet med rikesens rådz rådh, jw åt minsto erchebiscopens, drotzetens, och laghmansens i Vpland, och the thre aff rijkesens råådh medt them som slotzloffuan haffua. Item slotzloffuan öffuer altt rijkit skall effter konungens dödh hallas erchebiscopen, drotzeten, laghmannen i Vpland med andra tre aff rikes rådh som ther till nempde warda, så at the altijd äre sex. Item inghen slott eller län skulle förlänas vthan Suenskom, och thet effter rikis rådz rådh, och inghom skal ifrå taghas någhot slott vthan theres samtyckio, åt minsto som slotzloffuan ståår vppå. Item thå han wore i Suerige skulle han haffua Suensk hoffmestare, canzeleer, cammarmestere, kökemestare, skänk och fodhermarsk, Them som rikis rådh kende ther godha före, och the skulle mötha honom i landamäret thå han drogho in i rijkit. Item skatten som vpburin wardher aff huart rikitt skal ther bliffua och förtäras, Och skatten skall vpbäras
