i alla handa warur som tilförenne skedt är. Item rijkesens träszell skall wara ther rijkis rådh beleeffuar, och rijkesens ränta skall förtäras her i rijkit och icke vthföras, vthan ther nödhen kräffuer, att hielp skal taghas aff all trij rijken, Huad icke förtäris, skal bliffua tilstädis och godhemen skola stå thet före och giöra ther rekenskap aff. Item all breff som finnas kunna i Danmark och Norige som Suerige til höra skulle komma her in i rijkit ighen. Item Gottland skulle komma til Suerige ighen som thet bordhe. Item Suenska men skulle wara tullfrij för Baghe huus. Item huad aff Rytzeland kan medt all trij rikenens tilhielp inkrechtat warda, thet skall både medt andeligh och lekammelig rett lydha vndher Sueriges crono. Item huad som aff theres godz som vthan rijkit warit haffua i förgången tuedregt vpburit är, skall icke i ghen geffuas. Item om mynt och toll skall skickas effter rikes rådz rådh. Item han skulle och hielpa them til godho som i konung Erics tijdh hade lijdhit skada och fängilse i land tho Holsten, eller annerstedis. Vnder tesse förscriffna wilkor och articlar wille the Suenske anama konung Christoffer för theras herra och konung. K. Christoffer gaff sin förplichtilse vppå tesse wilkor 1441. Men konung Christoffer gick ther weluileligha vndher och gaff ther sin breff och förplichtilse vppå. Breffuet war vthgiffuit på slottet i Kiöpmannahaffn, på Marci Euangeliste dagh, åår effter Christi byrdh Mcdxlj.
Och så beramades itt herramöte i Calmarne, vppå Sancti Johannis tijd nest komandes, ther skulle thå konung Christoffer sielff komma, och the Swenske wille ther förweta sich med honom, om theres preuilegier och annan deel, som the wille hallas skulle, bleeff och marsken kallader til Halmstada, at han skulle ther komma til orda med konung Christoffer, huilkit och så skedde. Ther loffuades marskenom mera gott än han noghon tijdh begiera kunde, och konungen sade sich wilia wara honom för en son, och alt thet marsken begierade, wart honom bebreffuat med swåra
