med fögho ära inlagd. Man legger jw fögho äro ther in ther med, at man faar med öffuerwold och orätt, i annars land som oss intit ondt giordt haffua, skinnar och brenner, dräper och förheriar, them som gerna wille sittia med fridh. Thet wore oss mykit större ära at woro förfädher hade altijdh warit fridhsame och sachtmodughe, sittit stilla, warit till fridz med thet gudh them giffuit hade, och icke röffuat och skinnat andra. Doch prijse Göthars mandom hoo ther wil, the som såte för theras hand prijsade them intit, vtan sadhe them wara en hoop med skalkar och tyranner som intogho annars mands land och städher, ther the ingen rätt til hade, och kommo så monga hundradetwsende menniskior bådhe om lijff och gods, thet war och then störste mandom the giorde, som noogh aff Crönekerne bewijsligit är, vndhantaghandes then skada the giorth haffua i thet Latineska tungo målett, och lärda mendz böker, thet en oboteligh skadha war, ther så mång Lärd Man än nw öffuer klaghar. Then som med brand, moordh, örligh och krijgh äro inleggia skal, han skal haffua ena rettferdigha sack på stå, annars är thet tyrannij och öffwerwold meera än mandom, Men ther aff är nw noogh sagt.
Affguderij.Nw skal man och weeta, at i fortijdhen haffuer thetta landet, som ock all annor land och rijke, warit fult med affguderij, och epter thet at woro förfädher äre aff then Tydzska Nationen vth kompne, så haffua the och (wtan twiffuel) hafft samma affgudha dyrkan som the Tydzske, doch kan hon med tijdhen haffua noghot wordet förwandlat. Alle stedes här i landet haffua the hafft noghro besynnerliga skooghar them man kallar, Helgelundar, ther the mykin spökilse eller wiskepelse hafft haffua, och dieffuulen mykin spökilse bedriffuit haffuer, och om sådana lundar talar Sweriges laghboock, ther forbudit warder at man icke troo skal på stenar och lundar, och ther haffua the theras gudhz dyrkan vppehallet. Sådana helgelundar finnas än nw