at Swenskt mynt skulle förökas i landet, och epter thet silffret icke kunde til reckia til så mong mynt, Ther före lagde han vppå at alle köpmän som godz förde här in i landet, skulle med hwaria fyratiyo marka werde, föra en löduga mark silff til at selia på myntet. Widh samma sätt plägade silff föras her in i konung Albrectz och konung Erics tijdh.
K. Christiern begynte ater feyda in vppå riket.Thå nw fridh hade warit riken emellen en lijten tijdh, begynte konung Christiern åter feyda här in vppå riket, och hölt thet så thet ena året epter thet andra, så at konung Karl moste stundom twå reesor, och stundom tree, och stundom flere gongor om året göra vthreesor emoot honom. Och hade konung Christiern thet sätt, at han offta läät sitt folk wara redho lika som han wille dragha här in, och thet war doch inthit hans alffuar, Vtan han giorde thet på thet at konung Karl skulle vthtröttas och leedhas widh regementit, och at then menige man i landet skulle vtharmas aff så många vthreesor, och få sedhan en owilia til konung Karl. Huilkit och så skedde, för ty konung Karls folck ridho så offta genom landet och leffde oskäliga widh böndhrena, förtärde så med them, at the hade mindre i gen, Och war thet itt almenneligit roop öffuer honom, at hans fogdar beskattade böndrena obeskedeliga med saköre och annan deel, och hans folck skickade sich oredeligha ther thet fram foor, ther före fick han stoor owilia i landet, så att alle begynte at leedhas widh honom. Han war en snell och förståndig man, wiste wel hwad han tala och swara skulle, och war däghelig och manlig til vext, och kunde wel veta sitt eeghet betzsta, ty behölt han och mäst all slott och lään sielffuer, och ridderskapet fick fögho förläning, Ther före hade han och fögho ynnest aff them, som thå vthröntes, thå honom mest trängde, och war han i krijges handel mindre skickelig än hans ämbete kraffde. Doch hade han stoort bestondh aff her Tordh Bonda, som en rettsinnogh och löckosam krijgs man
