konung Christiern, och medhan han giorde redho, foor erchebispen kring om landet och dachtingade med böndernar, och fick all slotthen in, förvthan Calmarne, som her Giöstaff Karlsson inne hade. Och lät inthet erchebispen sigh bekomma thet för bönderna, at han wille haffua konung Christiern her in, Ty then menige man i landet hade thet inthet samtycht, effter thet han hade giort så mykin skada her in på landet och war rikesens hätzska fiende. Men förra än någhor wiste ther ith ordh vtaff, thå war han widh Pingxdagha tijd i Diurahaffn, medt en ganska stoor skipz flotta, och lät gå för rychte at konung Karll hade sålderat ganska mykit folk, och actadhe sigh her in i rijkit, till at skinna och brenna, och för then skull war han kommin at sådana affwäria. K. Christiern kom til Stocholm; beseglade erchebispens articlar.Men erchebispen och the andra som thetta medt honom bedriffuit hade, vptecknade någhra articlar, huilka konung Christiern besegla skulle, Och så wille the haffua honom för theres herra och konung. Samma articlar woro tilförenne sende till Kiöpmannahaffn, och hade ther wordet förseglade, the sendes åter nw til konungen och wordo vtan all geensäyelse strax beseglade, Och the woro så lydhande. Först, Han skulle halla altt rikit widh Sueriges lagh, priuilegier och godha gambla sidhwänior. Item ingens jordha godz som i thet ena rijket bodde skulle i thet andra förhindrat warda. Item thet han hade borta i frå Sueriges crono skulle han låta strax komma ther til i ghen. Item the Suenske skulle haffua theres frij tiltalan i rätgång om Gotland, och tollen widh Bahuus förhandlas och affrettas. Item han heller hans förstinno heller någhor på theres wegna skulle icke kiöpa eller panta noghot iordha godz til cronona heller sigh, för ty ther med förnidhras ridderskapet och frelset, och förminskas rikesens tienest, och är ther aff tillförenne vpkommin stoor ouilie emellan herskapet och frelset. Item han skulle icke förpanta heller til återlösn bortgiffua rikesens slott, land heller
