greffuan i Schowenbergh, och aff sin brodher greffue Gierdt, och ther behöffde han monga peningar til, huilka han vthan tuiffuel församblade aff all sin rike. För sådana beskattningar skull, och at han alt förde bort aff landet begynte han fåå stoor ouilia her i riket, och hans owener begynte kalla honom ena botnalösa tasko, och sadhe at han war en rikesens förderffuare, doch war han ellies en from och sachtmodigh man. Så kom och här itt rychte i landet at konung Karll skulle haffua församblat mykit folk i Prytzen, ther han wille geffua sigh här in i riket medh, än thå at thet inthet så sant war, Doch för samma rychte skull bliffuo monge mistenckte, at the skulle wilia tilhielpa, at konung Karl skulle komma til riket igen. Och bliffuo så doctor Claes Rytting, som hade warit konung Karls canceller, her Niels Pedhersson, her Örian Karlsson, Steen Benctsson och monge andre tagne widh halsen, Och bliffuo somblighe så iemmerligha pinadhe, at the bleffuo dödhe, somblige bleffuo oferdighe, och somblighe såtto lenge i fengilse. För thenna gerning skul förökades owilien än nw meer och meer i landet.
K. Christiern lade monga beskattningar på landet.Så hade thå konung Christiern achtat sigh till Finland, och hade han thå medt rikesens rådhz samtyckio än nw en nyian skatt lagdt vppå landet, Thet war, hwar borgare sin halffua skatt, en skatte bonde xij öre, en landbo vj öre. Och effter thet han wille sielff til Finland, befalte han erchebiscop Jöns, at han skulle stå för riket, och dagtinga medt bönderna om sådana skatt, och läta honom vthkomma. Men thå han begynte handla ther om, sade bönderna kort ney, ty the hade så monga olagligha skatter tilförenne vthgiort, at the hade lijthet igen, Och jw så offta the wordo beskattadhe bleeff them loffuat at sådana skulle ey meera begiäras aff them. Så kunde the nw wel merkia (sade the) at konungen wille platt förderffua them, Therföre sadhe the sigh nw heller wilia döö,
