war i Vpsala, kom på Sancte Lucie dagh biscop Kätil, her Iwar Green, her Dauid Benctsson och her Trotte Karlsson dragandes med mykit folk, och budho her Boo til, at om han wille wara til slags med them, skulle han komma vth på markenna til them. Her Boo giorde och såå, och ther kommo the så samman, at monge bliffuo både dödhe och såre. Biscop Kätil och the medh honom wore wijko aff och drogho til Sätuna, och bliffuo ther öffuer nattenna, Och her Boo drogh in til Vpsala igen. Sedhan wart taghit i dagh emellan både parterne, in till helga tre konunga tijd, Och ther före lät thå her Boo sitt folk mesta parten i frå sigh, och redde sigh til at dragha ååt Stocholm. Thå han kom på Förett in mott Flötesund, så kom thå i en feeligh dagh biscop Kätil och the med honom woro på honom, slogho och fångade hans mesta folk i frå, så at her Boo kom sielff med stoort platz vndan. Han kom til Stocholm i gen och hade ganska fåå medh sigh, Och gaff biscop Kätil så före, at her Boo skulle sielff haffua brutit daghen. Sedhan begynte erchebispen läta vthgåå bans breff på her Boo Tyra och the med honom warit hade på biscops gården i Vpsala. Men emoot sådana bans breff lät konung Karl vthgå sin bodh och breff och bödh strengeligha vppå, at huilken clereck, munk eller prest, som sådan ban wille hålla, han skulle strax oförtöffuat ryma her vtaff hans rike, Och huar han worde funnen här i riket sedhan, thå skulle han wara til sköuels giffuin, at then honom funne motte frijt slå honom i hiäll, och taga och egha altt thet han åtte. Och sade konungen i sin scriffuelse, at erchebispen hade inghen macht at noghon banlysa, Ty han war sielff en bansman, och hade i så lång tijd brukat presta och biscops embete i ban. För sådana konungens scriffuelse och bodh, drijstade inghen prest sigh til at halla thet ban som erchebispen på lyste. Men tiende dagh Jull kom erchebispen och the medt honom höllo med all then macht the åstadh
