dagtingan han få kunde, och hade han tå ey andra vthwägar, vtan han platt motte giffua sich vnder erchebispens macht och wold, och war fögho bättre, än at han moste tiggia nådh aff honom. Så lätes tå portanar vp, och erchebispen och the medh honom woro komo in i stadhen, Ther wordo tå konungen och erchebispen wener, effter så mykit som mögeligitt kunde wara. Och wardt konungenom föregiffuit, at han icke skulle begära wara i regementit, ty här woro så monge i landet som hade slott och feste inne, the ther inthet kunde lidha hans regemente, vtan woro hans dödz fiender, ther före bliffue aldrigh fridh i landet vnder hans regemente. K. Karl moste vpseya riket igen.Så moste thå konung Karl gå på råstuguna och vpseya riket igen, och han vpsade thet aff burspråket, och allom them som honom på cronones wegna hadhe tilsagdt hulskap och mandzskap, gaff han thet löst i gen, och vtgaff ther sitt breff vppå, som så lydandes war.
Wij Karl medh Gudz nåde, Sueriges, Noriges och Götha konung, Göre wetterligit allom, at wij haffue giordt en wenligh semio, kerlek och endregdt med thenna effterscriffna werdigha herrar och godha men, som äre, her Jöns med Gudz nådh erchebiscop i Vpsala och Sueriges första, her Kätil med samma nådh biscop i Linköpung och rikesens förståndare, her Eric Axelsson, her Ture Turesson, her Christiern Benctsson, her Dauid Benctsson, her Eric Nielsson, her Iwar Green, her Johan Slaueka, her Niels Fadersson, riddare, och Erich Karlsson aff wapn, på theres allas meniga Sueriges rikes inbyggiares wegna, så wel fråwarande som när warande, i alla motto som her effter scriffuit står, Först at all then ouilie och twedregdt som her til warit haffuer emellan förnembda werdigha herrar och godha men, och oss eller någhra andra i Sueriges rike, Tå skal thet alztinges wara afflagdt, och skal aldrigh offtare ther om her effter med någro ondo på förnembda werdiga herrar, godha män eller theres erffuingar och
