som mechtigare woro, wara vnder en konungh, och all then tijdh the hadhe bodh i thenna sak til the Suenska, är nogh aff merkiandes huru the woro til sinnes medh the Danska på then tijdh. Och gingo the Norske til och bestalladhe Baghahws, och wille the komma slott och feste i Norska manna hender igen, och hadhe the stoor klaghomål öffuer konung Christiern, at han hade förpantat och bortsatt mongh land och län vndan Noriges crona, och at i hans tijdh woro flere fremande köpmen komne ther in i riket än tilförenne wandt war, heela landet til en dråpeligh skada. Ther före wille the icke gerna haffua junkar Hans för theres konung, med mindre Norige skulle först komma i sin retta skick igen, som thet war för än thet kom i konung Christierns hender. Men förberörde junkar Hans, konung Christierns son, screff them til som lågho för Bagahuus, och sadhe sigh wara arffuinga til Norige, dogh medh huadh rett, thet kan man icke weta, all then tijdh han icke war aff then gambla konunga slechten, som med arffrett hadhe Norige inne, Hölt och thet gambla förbundet som riken emellan giordt war, thet inne, at Norige skulle så wel wara kororike, som Suerige och Danmark, Och än tå at junkar Hans kalladhe sigh arffuinga till Noriges rike, The Norske förbundo sig med the Suenske.Så är doch clart på tagha at the Norske gilladhe thet inthet, vtan gingo til som förberördt är, och förbundo sigh medh the Suenska.
Herramöte i Halmstada 1483.Men noghon tijdh ther effter gik bodh och breff öffuer all try riken, att itt herramöte skulle hallas i Halmstada, Och tå tijdh war at thet hallas skulle, giorde her Steen sigh redho och rikesens rådh medh honom, til at fara titt, och tå han kom til Wadzstena, bleff han siuk i sijn öghon, så at han ingenstedz fara kunde. Om han retzligha war siuk, eller lät han så rychtett gåå, för vmslagh skull, kan man icke enkande weta, doch war han begerendes at rikesens rådh skulle fara titt, och han bödh them sitt insigel medh, Men
