mindre han finge her Erich Trolla och her Niels Booson i giszlan för sig, Men rikesens rådh swaradhe, at thet war icke temelighitt, at han som theres höffuitzman war, skulle tagha gisszlan aff them. Men leyde breff gåffuo the hwar annan på bådha sidhor, Och komo så til hopa i Rådzstugun, Tijdzdaghen effter Midfasto. Rikesens rådh sadhe her Steen huldskap och mandskap vp.Ther sadhe tå rikesens rådh her Steen huldskap och mandskap vp, med wenskap och kerleeck, och eskadhe slotzloffuor och höffuitzmandzdömet igen aff honom på crononnes wegna. Han war och tå ther med til fridz, effter som han lät sigh bemerkia, och reckte them ther handana vppå, och the loffuadhe honom at the wille halla honom för theres käre medhbrodher, och affweria hans och hans weners skadha och förderff med lijff och macht. Och wardt så beleeffuat at erkebispen, Arwidh Trolle, her Knuth Eskilson och Swante Nielson, skulle stå för riket, och alla slotzloffuonar skulle hållas them til handa, Men när the eskadhe slotzloffuonar aff her Steen, togh han thet på berådh til annan daghen. Och tå han gick aff rådzstughun, kom han eendeeles listeligha på slottet igen, så at the aff rikesens rådh som hade achtat gå vp med honom, kommo ther icke vp, Så kom och tå hans folk ifrå Finland, och tå fick han itt större modh. Men daghen ther effter screff rikesens rådh honom til, och eskadhe en tå på slotzloffuonar, och sadhe honom och tå huldskap och mandskap vp, Men her Steen wille tå icke fölia theres wilia, vtan hade skotzmål til hela rikesens rådh, allan adhelen och then meniga man i riket. Aff them allom i wilia och wenskap, hadhe han anamat riket, så wille han och, när the eendregteligha påeskadhe, antwarda them thet igen medh wilia och kerleeck, Men nw war han icke så til sinnes, at antwarda thet ifrå sigh. Och beklagadhe han sigh högeligha, at honom skedde förkort för thet stora omak, sleperij och stora lijffzfara, som han för rikesens welfärd skul hafft hade.
