rikesens rådh, hadhe korat her Eric Trolla til höffuitzman öffuer riket, och thet giorde her Steen om intet, ther haffuer wel störste owilien kommet aff.
Göstaff Trolle hadhe owilie til her Steen.Effter nu at erchebiscop Göstaff icke wille komma til her Steen som achtat war, ey sadhe han honom heller sådana huldskap och mandskap til, som aff erchebiscop Jacob vthloffuat war, Togh her Steen thet och illa widh sigh, och begynte så få then mistanka at han skulle haffua noghot ondt i sinnet emoot honom och riket. Och om Distingen ther nest effter, kom her Steen sielff til Vpsala, och war medh erchebiscop Göstaff til taals i sacristien i mong godh mans närwaru, men han fick fögho behageligh swar aff honom, Vtan han kastadhe ther her Steen någhor stycke före, som her Steen sadhe honom aldrigh skola kunna bewijsa, therföre wexte ouilien och mistanken jw meer och meer. Begynte och erchebiscop Göstaff haffua någhon handel med några aff adhelen och sina wener, effter som itt almenneligitt rychte vthgick, huru the skulle offta komma til hopa på Stäket, thet her Steen wel merkia kunde, at thet icke altt war på hans besta. Therföre om sommaren anno domini Mdxvi stemde han tilhopa itt herremöte i Telie til at handla ther om rikesens ärende och huru företaghas skulle med thet almenneligha herremötet, som Kindermesso tijdh ther nest effter handlas skulle i Halmstadha, emellan all try riken. Til samma herremöte som i Telie hallet wardt, bleff erchebiscop Göstaff flere gånger kallet, at han skulle komma ther til medh, göra sin rådz eedh, och seya her Steen huldskap och mandskap til, som honom borde, och deela sedhan sijn rådh med the andra. Men han och noghra andra wille intet besökia samma mötet, så at clarligha merkias kunde, at han hadhe någhot i sinnet thet som skadelighit war, Ther före wille han och aldrigh seya her Steen hulskap eller manskap til, vtan begynte at befesta sigh på Stäket. Her Steen Christiernson som Nyköping inne
