han bestalla Stäket, anno domini Mdxvi, och bleff offta handlat med erchebispen i samma bestalning, at han skulle geffua sigh til förlijkning, Men han wille intet, vtan styrkte sina tienare och the som medh honom woro bestalladhe alt ther medh, at the skulle få vndsetning ifrå konung Christiern.
Samma höst erchebispen bleff bestallat, lät konung Christiern tagha vp itt skip för her Steen, på redden för Lybbek, Skepparen ther vppå heet Jöns Matzson, han gaff sigh strax til konung Christiern, och bleeff aff honom sedhan mykit brukat. Och thetta skedde i een feligh dagh riken emellan, ty fridhen war beslutat emellan tesse try riken in til Påscha nest kommandes. Och om Kindermesso ther förinnan skulle haffua stådt itt herremöte i Halmstadha, ther tilhopa komma skulle fulmechtighe aff all try riken, Men thet bleeff nu så brutit och förspildt.
Sommaren ther effter, som war anno domini Mdxvij begynte erchebispen begära komma til orda med her Steen, han giorde strax redho och togh någhra aff rikesens rådh med sigh och for i lägret för Stäket, och bödh än tå wenskap til, Ty han fruchtadhe thet som och sedhan skedde, at konung Christiern skulle läta göra her någhot infall i landet, och göra erchebispenom vndtsetning. Men her Steen hölt ther lenge vtan för slottet, och war begärendes at erchebispen skulle komma vth til honom, tå wille han intet komma, ty han hade tå fått budskap ther vtaff at konung Christierns folk war för handenne, som han wente effter, Och thetta skedde widh Midhsommars tijdh. K. Christierns folk kom til vndsetning.Någhot för Laurentij kom her Joachim Trolle, Seuerin Norby och Karl Knutson och hadhe widh fyratusend gott krijgsfolk med sigh til skips. Tå her Steen thet förnam, sende han än tå några aff rikesens rådh til erchebispen, och lät förmana honom, at han skulle bliffua en Suensk man, stå medh sitt fädernes land, och scriffua sin faderbrodher her Joachim Trolla til, at
