Sida:Olai Petri Svenska Krönika (Klemming 1860).pdf/324

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


312
Herremöte i Stockholm 1517. Erchebispen wardt affsatt.

föra bådhe werldzligit och andeligitt swerd. Ther före lät han sigh så tyckia, at han icke borde reknas för mandråpare, än tå at monge hadhe bådhe i then bestalninghen och annor stedz för hans skul kommit om halsen, påwans dispensering skulle förswara honom ther före. Herremöte i Stockholm 1517.Men sådana hans swar wordo intet achtat, som the ey heller achtas borde, vtan her Steen förscreff itt almenneligitt herremöte i Stocholm. Ther kom tå rikesens rådh med adhelen och någhra fulmyndigha aff alla städher och menigha landet, til at offuerwägha hwadh med erchebispen och Stäket göras skulle. Så gaff och her Steen erchebispenom leyde, at han sielff komma motte til samma möte, och se til huru han kunde förswara sina saak, och sedhan åter komma i sitt behåld igen. Och i samma möte wardt så almenneligha samtykt, beslutat och bebreffuat at Stäket skulle nedherbrytas, effter thet hadhe så offta warit rikena skadelighit, bådhe i erchebiscop Jönses tijdh, erchebiscop Jacops tijdh och nu teslikes i erchebiscop Göstaffs tijdh. Erchebispen wardt affsatt.Wardt och så almenneligha samtycht, at erchebiscop Göstaff aldrigh skulle effter then dagh komma til domkyrkiona igen för erchebiscop, Och alle som til städes woro, giorde med vpreckta hender sijn eedh ther vppå at the aldrig wille halla honom för theres erchebiscop. Och alle bådhe andelighe och werldzlighe som i thet mötet försambladhe woro, bebundo och besworo sigh så tilsamman, at om någhot effter taal kome, medh bann, interdict eller huadh som helst thet wara kunde, för thet som här beslutat war om Stäket och erchebiscop Göstaff, tå skulle thet gella them alla lika til at förswara, lidha och vmgella, Och ther gåffuo the her Steen sitt breff vppå, med rikesens cleme, och theres hengiande insigel. Men i samma besegling brukadhe biscop Hans i Linköping itt listigt Romare stycke, ty han screff een liten scrifft så lydhandes, Til thenna besegling är jach nödd och twingat, Samma scrifft ladhe han i waxkupona vnder insiglet, så at