wädret honom så hårdt vnder öghonen, at han ingenstedz komma kunde, Så lät han en deel aff sitt folk dragha offuer land hasteligha til Vpsala, thet skinnadhe the och drogho strax tädhan igen. Men effter thet wädhret stodh longsamligha konung Christiern emoot, begynte honom fattas fetalia, så at hans folk ledh stoor nödh aff hunger, och för hunger skul gaff sigh en stoor hoop aff hans knecter til her Steen. Tå nu konung Christiern sågh, at bådhe Gudh och menniskior woro honom så emoot, at han ingenstädz kunde haffua framgång medh sin anslagh, Så begynte han slå på en annan streng, och gaff thet så före, at han wille handla wenligha med her Steen, och göra en ewigh fridh riken emellan. Och her Steen trodde honom wel, hadhe och gerna hafft fridh, therföre begynte han handla wenligha med konungen och lät honom i hans stora nödh och hunger, få oxar och annat han behöffde, ellies hadhe hans folk most döö aff hunger. Konung Christiern stodh och hårdt thet effter, at han motte haffua fått her Steen til taals medh sigh, och hadhe i så motto achtat läta dräpa honom, eller och fånga honom. Her Steen war och eendeles så til sinnes, at han wille haffua farit vth til honom, hwar borgemestare och rådh i Stocholm icke hadhe så hårdt stådt ther emoot, Ty the sadhe thet alffuarligha til, at om han fore vth, wille the strax haffua en annan herra, effter thet the wel wiste at han aldrigh sedhan skulle komma i sådana motto tilbaka igen, som han vthfoor. Ther aff besinnadhe han sigh, och foor icke sielff vth, men i en feligh dagh och tilsagdha troo och loffuan, sende han sex aff sina godha män vth til honom, som woro tesse effterscriffne, Göstaff Ericson, Laurentz Siggeson, Jörian Siggeson, Olaff Ryning, Benct Nielson och Heming Gadd electus. K. Christiern togh swikligen medh sigh sex godha män.Them togh konung Christiern alla medh sigh, fick så bör och segladhe åt Danmark, och lät så påskina huad han achtadhe her Steen, om han hade fått honom til sigh.
