kommo inridandes i stadhen, så at vtaff hesten och i galgan, thet ganska gräseligitt war.
Monge bleffuo affhugne i Finland och annerstedz. Tå nw sådana gruffuelighit mord i Stocholm skeedt war, hadhe konung Christiern bodh til Finland, och lät göra ther samaledhes. Ther bleffuo tå affhugne her Åke Örianson, Tönne Ericson, Niels Eskilson, och Hemming Gadd, som tå war ther, med monga andra. Och frw Chirstin med noghra andra friborna quinnor, lät han fånga och the sändes sedhan til Danmark. Och begynte så konung Christiern jw meer och meer läta bemerkia sigh huadh han hadhe i sinnet, at han wille platt göra the Suenska til egna trälar, Estar och Hakar, och lät på biudha, at ingen bonde skulle haffua wärior eller armbröst, Lät sommestedz tagha them frå bönderna och hugga them sönder, thet han hade med tijdhen wel achtat at göra offuer heela riket. Medh Sueriges laghbook hadhe han och noghot i sinnet, huar tijdhen hade honom tilrecht. Och såsom han som herren war offuer motto blodhgirugh, så hadhe han och sådana befalningesmän, en part som eens woro til sinnes med honom, ibland huilka war mester Ditterick then ypperste. Jöns Mattzson, Claes Holst, och flere sådana, hadhe och lust see at thet Suenska blodhet ran. Anders Person, som befalning hade i Örebroo, skickade sigh så ther, at the ther bodde, woro gladhe aff med honom. Och tå gick för itt ordspråk ibland konungens folk, at then Suenska bonden kunde well gå widh ploghen med ena hand, och itt träbeen, Och mong flere sådana ordh woro tå i brwk, som huar man wel weet. Och theres hoffmän, som affhugne woro, thordes ingestädz retzligha duka sigh vp, allenast war Seuerin Norby theres tilflycht. Och effter thet Scara sticht och Strengnes sticht woro nu biscop löös, therföre skickadhe konungen mester Ditterick til Scara, och biscop Bellenacke til Strengnes för biscopar, Merkelige män bådhe til sådana embete, thet the medh gerninganar wel bewijste.
