Sida:Olai Petri Svenska Krönika (Klemming 1860).pdf/350

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


338
Författarens tillägg och ändringar.

Sida rad.

194 s 10—13 Och så kommo — emoot konung Eric T.

— s 3 n. — 195 2 I thenna Eric Pukes — med många andra T.

199 s 3—9 Och hade mång — bortt aff landhet T.

— s 15—11 n. Och war thet — alle lijka godha T.

200 8—37 I samma möthe ward — itt skadeligitt förbund Tillägg på en instucken lapp, i st. för de utstrukna orden: mera wart icke i thet mötit beslutat ther nogot gott aff komma kunde.

202 s 4—8 Och så trädde — all trij rijken T.

— s l3n. för sitt regimente skull T.

203 s 13 woro til fridz at anama ändradt så från begierade.

— 15 — 204 26 doch medt sådana wilkor — år effter Christi byrdh Mcdxlj. Tillägg på ett inskjutet blad.

207 s 8, 7 n. Sådana sätt — i Swerige T.

212 16, 17 innan Påsca — Johannis dag T.

213 17—31 konung Karll — ther aff landet ändring och tillägg på en instucken lapp i st. för: riken til nest kommande Walborga messo, thå skulle tolff aff huart rikit komma til Halmstada, och thå skulle dömas ther om, hwem Gotland skulle til höra, Och ther med moste thå the Swenske giffua sich ther aff landet.

214 s 3—12 Ty the hade icke — herra och konung T.

218 s 12, 11 n. effter stoor — alla sijdhor T.

219 s 5, 4 n. som thå vthröntes, thå honom mest trängde T.

316 16—20 Rubriken Enn vnderuisningh etc är kanske endast en glossa, tillagd på en inskjuten lapp.




Ofvanstående lista, som är upprättad öfver de i hufvudcodex, på margerna eller instuckna blad, gjorda ändringar och tillägg, sträcker sig föga öfver arbetets förra hälft och visar oss således endast en del af de förbättringar författaren vidtagit med sin bok, för att bringa henne i det fullfärdiga skick, som föreligger i vårt aftryck. Att de dock icke afstannat der de upphöra i hufvudcodex, sid. 219, oaktadt de ej vidare synas deri särskildt utmärkta, blir klart af det som härnedan anföres ur codex Sernsköldianus (tillhörande läroverks-biblioteket i Vesterås). Denne är likasom hufvud-codex skrifven på 1540 eller 50-talet; ehuru sämre i afseende på språket, är han kanske till och med något äldre än hufvudcodex, emedan en del ändringar, som uti den senare redan influtit i texten, ännu förekomma som tillägg, eller alldeles fela i den förre. Förhållandet torde helt enkelt vara det, att skrifvaren af hufvudcodex hellre alldeles om skrifvit arbetets senare afdelning, än han försökt att deri in-